''Jag skäms nästan ihjäl, för att vi har det så här''.
Efter fyra bokstäver: S-V-E-R och Facebooks sökfunktion visar för mig "NEJ TACK ! Till moské i Sverige", "Sverigedemokraterna", "Pegida Sverige" och längst ner "Sverige" ... Bandet.
Det gör lite ont i kroppen. Särskilt med tanke på att jag följer just bandet Sverige efter att den här Fyndet-artikeln skrevs i oktober förra året. Jag följer inget annat av det Facebook gladeligen tipsar mig om i sökrutan. Faktum är att jag helst vill slippa se dessa portaler till ondska. För går jag in där kommer jag att fastna och häpnas och bli ledsen. För just nu, i det här landet, slår vi inte uppåt längre. Vi sparkar snarare neråt, på de som redan ligger ner. Det är ingen nyhet utan sker här och nu och normaliseras för var dag.
Och Sverige skäms, alltså bandet. Sverige sjunger ut att "jag skäms nästan ihjäl, för att vi har det så här" och en sax tar vid. Sverige säger som det är, rakt på sak, inga krusiduller, inga snygga liknelser eller associationer. "När alla bara pratar om sig själv, och inte vill nån annan väl, då skäms jag nästan ihjäl, för att vi har det så här" och en tvärflöjt tar vid.
Sverige sitter förmodligen på den mest intressanta poppen på svenska just nu. Jag slås ännu en gång av hur vackert och hur viktigt det här är 2015. Lite mer värme mitt i kylan. Kanske finns den i rymden.
FÖLJ GAFFA PÅ FACEBOOK FÖR SENASTE MUSIKNYTT