GAFFA.se – allt om musik.
I lördags gjorde han sin sista spelning på ett bra tag. Idag skickade Håkan Hellström ut en hälsning till alla sina fans och en kärleksförklaring till de artister som var en del av hans turné. Läs hela meddelandet här:
"Rullande åska-
Stockholm
❤️
Gävle❤️
Umeå❤️
Bergen❤️
Oslo (flåt, jag kommer tillbaka)❤️
Bråvalla❤️
Örebro❤️
Karlstad❤️
Borgholm❤️
Malmö❤️
Göteborg❤️
Erik Lundin❤️
Silvana Imam❤️
First Aid Kit❤️
Leila K❤️
Ola Salo❤️
Eva Dahlgren❤️
LaGaylia Frazier❤️
Amanda Jenssen❤️
Christina Hellström❤️
Dennis Lyxzen❤️
Åse Kleveland❤️
Amanda Bergman❤️
Daniel Gilbert❤️
Veronica Maggio❤️
Tack alla städer, publik, gäster, musiker, scenarbetare, vakter, städare, personal, ja alla som gjort det här möjligt!
Tack Göteborg för två glimrande, skimrande, strålande, porlande, stråkande, håkande kvällar på Ullevi i helgen! Har inte hämtat mig än. Pang! crash! flong! bong! sweet! Jah! bad! swaoh! waoh dad! woah! Va?! Och så var allt till ända igen. En skiva - Du gamla du fria. Och en lång, lång turne.
Nu kommer jag vara borta ett par år. Inte alls från musiken, för den är med mig jämt. Men från scen. Tills jag gjort några nya låtar.
När jag började, som femåring, med att bygga trumset av kastruller o grytlock, mimandes till Beatles i immiga glasögon, och sedan gitarren som finnig tonåring, så var scener, skivor o publik inget som fanns i min värld. Så fort jag gjort läxor (och ofta istället för läxor) så rann jag iväg till mitt rum för att fortsätta med låtar, rim och dikter. Jag har aldrig förväntat mig nånting tillbaka av det här. Inget gensvar alls. Musiken är min vän som inte kräver nånting. Samma sorts vän är jag till musiken. Den är min hobby, min passion. Nånting jag gör för att jag älskar det och tycker är roligt. Nödvändigt vet jag inte, eftersom jag aldrig slutat. Men det skulle nog kännas väldigt tråkigt utan den. Livet skulle liksom amputeras.
Jag är fortfarande den där lille killen som kilar upp till rummet o gitarren. Att så många har gillat låtarna är en enorm bonus, en riktig önskedröm faktiskt. Men det är inte nödvändigt. Jag fortsätter ändå. Och det ska jag göra nu. Kila iväg till rummet. Banka på grytlocken.
Kanske är några av er kvar om några år. Vi får se. All kärlek till alla er fina människor som dykt upp framför scen i år och längs åren, som gett så mycket kärlek o inlevelse framför scen. Ni gör allt roligare. ❤️
Här är en låt till dig … Now At Last med Feist
https://open.spotify.com/track/6F0c1doAKdmz3Z3LxcoIoS
Ps. Här är en bild min bror skickade häromdan på den lille kufen som började banka på grytlock i köket.
Jag är fortfarande samma.
Men lite yngre nu."
