GAFFA.se – allt om musik
Den senaste tiden såg en sågning som delade nationen. Nåja, nationen och nationen, mest delade den ett par medelåldersmän på Twitter. Vi snackar alltså om Fredrik Strage-gunstlingarna Junior Brielles debut Tampa. Ett album som hyllades i denna tidning och kammade hem högsta betyg på musiksidan Hymn.
På Sonic Magazine skrevs dock brödraduon ned, med besked. Lägsta betyg, med en utsökt recension som tillkallade historien, beskrev samtiden och pratade om musiken på ett innefattade sätt. Detta säger jag trots att jag tycker Junior Brielle är fullt dugliga som poplöften.
Men inte fasen är det nog för Sveriges manspersoner. Föga förvånande är det ett gäng män som kryper fram och är jobbiga när en sågning har begåtts. Undertecknad har sågat allehanda artister som förtjänat det, oavsett kön. Men så kallat drag under galoscherna har det endast blivit när jag skrivit om sådana manskärlekar som U2, Muse, Neil Young och Ulf Lundell – ibland har det inte ens krävt en regelrätt sågning, manspersoner läser ”sågningar” som Donald Trump läser vilken text som helst.
Men, ingen debatt utan en metadebatt. Jag ska därför, åt er, metasammanfatta vilka män som flexar flinten och klockspelet vid dessa sågningstillfällen. Jag ska mansplaina hur det ligger till – om ni så vill.
1. Men det står ju inget om musiken-mannen.
Dessa män är för det mesta begränsat läskunniga och kan inte läsa mellan raderna eller förstå kontext. Den som tror att popmusik bara har med musik att göra har levt under en sten sedan 50-talet.
2. Annat var det på min tid-mannen.
Denne veteran glider in och droppar någon jättedöd eller jättegammal musikjournalist.
3. Varför pratar ni om det här? Tacka vet jag Kiss-mannen.
Om du formade din musiksmak samtidigt som du tyckte det var häftigt med monster så kanske det är dags att rannsaka sig själv.
4. Jag har örat mot gatan-mannen.
Använder gärna slang som ”orten” och låter på så sätt ännu mer verklighetsfrånvänd. Kan ha egna yngre eller äldre barn som han gärna refererar till som auktoriteter.
5. Jag har inte läst recensionen men gillar käbblet och postar ett popcorn-meme-mannen.
Knaprar och knaprar.
6. Det står fel i recensionen-mannen.
Bla, bla, mansplain, någon oviktig detalj, bla, bla.
7. Jag tycker aldrig något om musik men nu har jag en åsikt-mannen.
Lite äldre, lite ironisk, lite allvarlig och lätt överlägsen ton.
8. Fredrik Strage-mannen.
Man kan liksom inte få tag i honom, han är insmord med ett tjockt lager ironisk såpa. När man tror att man har honom glider han halt ur ens händer. Existerar han ens eller är han bara en hög med ironisk materia?
9. Motvalls-mannen.
Har alltid en annorlunda uppfattning än mer eller mindre alla. Aldrig logisk, ofta inkonsekvent, alltid polemisk.
10. Smaken är som baken-mannen.
Har sällan eller aldrig hyst eller uttryckt en åsikt som någonsin berikat ett samtal. Använder även andra intellektuella bottennapp till uttryck, som ”sunt förnuft”.
För övrigt anser jag att vi behöver fler sågningar. Många av de här männen visar bara nunan när det har sågats. Alla de tusentals recensioner som skrivs av hundratals genomkompetenta skribenter ägnas inte ens en tanke av dessa män. En sågning blottlägger sanningen. Sanningen om männen.