Ny kartläggning visar prisutvecklingen inom kultursektorn innan och efter pandemin.
Inflationens grepp sträcker sig över samhället, men kultursektorn följer inte helt i dess fotspår. Ekonomiska svårigheter har pressat upp kostnaderna, men kulturlivets priser har inte alltid stigit i takt. Enligt DN:s kartläggning av prisutvecklingen från 2019 till 2023, både via Konsumentprisindex (KPI) och egna stickprov, framträder en tydlig bild.
Allmänt sett har priserna för perioden stigit med nästan 14 procent. Livsmedelspriserna har skenat med 19 procent. Kultursektorns prisutveckling är däremot inte lika kraftig. Teaterbiljetter har stigit med tre procent och biobiljetter har ökat med lite över nio procent, vilket John Eliasson, prisstatistiker på SCB, kopplar till att vissa tjänster inte påverkas så mycket av kostnader som transport.
Enligt SCB:s siffror har dagstidningar och tidskrifter blivit närmare 20 procent dyrare. DN:s egna stickprov bekräftar prisökningar inom flera områden, dock inte i linje med den allmänna inflationen. Här framträder musikfestivaler som tydliga aktörer. Mellan 2019 och 2023 har priset på en musikfestival i genomsnitt stigit med 15 procent.
– Alla leverantörsavgifter har gått upp, men än så länge har vi inte sett några tendenser till att vår biljettförsäljning skulle falla. Vi har sålt fler biljetter nu än vi hade planerat att göra i vår försäljningsplan, säger Filip Hiltmann till DN, marknadsansvarig för festivalen Way Out West på Luger.
Festivalen rapporterar stark publikökning förra året trots pandemins inverkan. Trots högre kostnader och stramare marginaler, bibehåller han sin optimism tack vare starka försäljningssiffror.
LÄS OCKSÅ: NY RAPPORT: Många känner sig utanför i musikbranschen
