Fortsatt smockat med popreferenser som antingen är briljanta eller trötta.
Det är svårt att avgöra huruvida Bob Dylan är intressant eller trist som fortsätter smyga in popkulturella referenser i sina låtar. Gör det honom till en bakåtsträvare, med tanke på att han alltid gjort så, eller innovativ? Det vete tusan. Men han hänger ju med i svängarna.
"I was thinking about Alicia Keys, and couldn't help from crying / When she was born in hells kitchen, I was living down the line / I'm wondering where in the world Alicia Keys could be / I've been looking for her even clean through Tennessee", är en klassisk öppning. Första låten och första stycket
VILL DU LÄSA MER?
Bli medlem och få full tillgång till allt exklusiva innehåll på Gaffa.se
Få den första månaden för 1 kr. - Därefter endast 49 kr. / månad.
- Tillgång till exklusiva intervjuer med toppmusiker
- Tillgång till recensioner av de viktigaste konserterna
- Tillgång till över 10 000 musikrecensioner
- Rabatt på biljetter till konserter och festivaler
- Ren musikupplevelse – välj bort störande annonser
Redan GAFFA+ medlem