Smutsig, distad, dronefylld explosion av folk, doom och electro.
En producent kan höja en redan bra artist, skapa en artist ur ingenting eller sänka en karriär. Neurosis hittade inte riktigt hem innan Steve Albini lät dem göra vad de ville, medan Bill Laswell totalt förstörde Swans The Burning World.
Kaliforniens egen gothdrottning Chelsea Wolfe har släppt flera riktigt bra men spretiga album. Allt har funnits där men inte riktigt hängt ihop, 2013 års Pain Is Beauty nuddade ett par gånger vid perfektion men den ostadiga produktionen kunde aldrig få låtarna att nå nästa nivå. In kliver
VILL DU LÄSA MER?
Bli medlem och få full tillgång till allt exklusiva innehåll på Gaffa.se
Få den första månaden för 1 kr. - Därefter endast 43 kr. / månad.
- Tillgång till exklusiva intervjuer med toppmusiker
- Tillgång till recensioner av de viktigaste konserterna
- Tillgång till över 10 000 musikrecensioner
- Rabatt på biljetter till konserter och festivaler
- Ren musikupplevelse – välj bort störande annonser
Redan GAFFA+ medlem
