På tredje albumet går han vilse i svampskogen.
John Grant rör sig i samma ljudlandskap som Beck och levererar namedroppingfunk som Kevin Barnes skulle avundas, och jag pendlar mellan att tycka att han inte tar ut svängarna nog till att fundera över vilka osunda substanser han går på.
På sitt tredje album vandrar Grant vidare på den inslagna bombastiska elektropopvägen, men har adderat lite mer svärta till både låtar och röst. Något som både är klädsamt och hjälper honom att hitta en lite mindre upptrampad väg i singer-songwriternischen. Samtidigt får allt krumbuktande med filter
VILL DU LÄSA MER?
Första månaden för 1 kr. - Ingen bindning.
- Tillgång till exklusiva intervjuer med toppmusiker
- Tillgång till recensioner av de viktigaste konserterna
- Tillgång till över 10 000 musikrecensioner
- Rabatt på biljetter till konserter och festivaler
- Ren musikupplevelse – välj bort störande annonser
Redan GAFFA+ medlem