Shy Martin breddar sina vingar på dagdrömska debutalbumet Late Night Thoughts, men tyvärr överkompenserar hon bort det förflutna.
Shy Martin har främst huserat på den storskaliga musikscenen, bland annat som feature på en rad danspopslåtar men också som låtskrivare åt artister som Ellie Goulding, The Chainsmokers och Kygo. När det efter en lång väntan äntligen är dags för henne att albumdebutera är det tydligt att hon vill bryta med musiken hon skapat innan. Istället för extrovert och bekymmerslös pop är det nu en lugn melankoli som målas fram med försiktiga penseldrag.
Musiken har kommit till under en påfrestande tid för artisten, enligt ett pressmeddelande. Något som säkerligen färgat musiken som kretsar kring psykisk ohälsa, medicinering och utbrändhet. Albumet har främst gjorts med Kerstin Ljungström och Fanny Hultman som producenter, de plockar fram något långt mer intimt ur Shy. Även om det lågmälda och gitarrbaserade känns som en frisk fläkt, blir det lite för likriktat. Ändå är albumet bara sju spår långt.
I jakten på en ny musikalisk identitet känns det som att man har överkompenserat och kompromissat för mycket med dynamiken. Det gör att det aldrig riktigt lyfter och inte är den tydliga markering som man hade önskat av ett debutalbum. Den avslutande låten Got Me Thinking knyter dock ihop projektet fint.
Late Night Thoughts är inte helt övertygande, men funkar bra som en smakbrytare för Shy Martin. Blir hon mer bekväm i det nya soundet kan nästa album säkerligen flyga högre.
