x

COVER ME: Jenny Almsenius listar 5 favoritomslag – och berättar historien om sitt eget

COVER ME: Jenny Almsenius listar 5 favoritomslag – och berättar historien om sitt eget

Jenny Almsenius har turnerat flitigt sedan hennes andra fullängdare Hjärtat Slår Mot Asfalten släpptes i april. Men även före albumsläppet arbetade hon mycket för att se till att omslagsbilden återspeglade musikens uppkomst. Bilden valdes inte på måfå.

Hjärtat Slår Mot Asfalten – Jenny Almsenius

– Bilderna till albumet är fotade i Varberg, vid flygklubben där, vid en nedlagd tågväxel och på stranden i Apelviken. Varberg är min barndomsstad och det kändes rätt att fota där eftersom många av låtarna har sina bakgrundshistorier där eller i Göteborg där jag också bodde i många år. Även om skivan är inspelad i Stockholm är det på många sätt en västkustplatta. Jag ville att det skulle finnas något sprucket och lite ödsligt i bilderna, så det inte skulle bli turistbroschyr liksom, säger Jenny till GAFFA.

Det var inte bara låtarnas bakgrund som gav idén till omslaget. Hon tycker även att det kan kopplas ihop till själva texterna och musiken, och hjälpa lyssnarna att komma i rätt stämning. Att fånga rätt känsla.

– Har märkt att när jag lyssnar på en ny skiva ser jag ofta låtarna i den skivans omslagsfärger på något vis. Så det är viktigt. Originalfärgerna på omslagsbilden till Hjärtat Slår Mot Asfalten var ganska varma men vi ändrade till en blåare kyligare ton, som om åskan lurar bakom hörnet. Det stämmer bättre med låtarna som är rätt så vemodiga bitvis.

För att se till att omslaget fångade hennes vision var hon delaktig i dess planering från första början. 

– John van Leer har fotat och Lillemor Bulukin har gjort layouten, Jag var väldigt delaktig i varje steg av den här skivans tillblivande och bilderna har jag till och med redigerat själv – så jag är inblandad i varje pixel kan man säga. Har alltid ritat och målat mycket, att redigera foton känns som en förlängning av det.

gallery_large

Hjärtat Slår Mot Asfalten fortsätter att växa. I början av september släpptes en remix av låten Långsamt Och Snabbt, gjord av Nibla. I remixen har sovrummets mörker bytts ut mot nattklubbsgolv vid stängningsdags, och ni kan höra den på Spotify här: 

Här nedan följer fem omslag av andra artister som betytt mycket för Jenny genom åren.

The Miseducation Of Lauryn Hill - Lauryn Hill

– En av mina absoluta favoritskivor. Har lyssnat sönder den sedan den kom 98. Framsidan är Lauryns ansikte inristat på en skolbänk – skitsnyggt och så himla bra idé. Omslaget passar hela upplägget, att det är en skolklass som intervjuas mellan låtarna och pratar om kärlek ”Love? Love is just a feeling ”.

gallery_large

Homogenic - Björk

– Björk som geishalik krigardrottning i Alexander McQueen-outfit. Homogenic-skivan med sina många olika känslolägen, mäktiga stråkar och arga beats är ett mästerverk tycker jag. Björk är den artist jag lyssnade allra mest på under högstadiet och gymnasiet. Hon har betytt mycket.

gallery_large

Walts For Debby – Monica Zetterlund och Bill Evans

– Också en älsklingsskiva. Detta är inte originalomslaget, men den version jag har på CD hemma. Skivan är inspelad live den 23 augusti 1964 i Stockholm och det sägs att den bara tog fyra timmar att spela in. Det är ju inte klokt egentligen! Tycker bilden speglar den otroliga musikaliska kemin som finns mellan Bill Evans och Monica på hela albumet. Magi! Och så har de så coola kläder.

gallery_large

Det Är Så Jag Säger Det – Håkan Hellström

– Jag gillar det svartvita fotot med den lille pojken som står intill Håkan. Kan titta på den bilden hur länge som helst. Fotot passar med sambasoundet på plattan och liksom hela gatukänslan och stöket i musiken. 

gallery_large

Solitude – Billie Holiday

– Bilden är ensamt vacker och förstärker skivtiteln, Billies sorgsna röst och de pianobaserade sångerna. Varmt vemod som kan trösta vem som helst en regnig dag.

gallery_large

FÖLJ GAFFA PÅ FACEBOOK FÖR SENASTE MUSIKNYTT


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA