x

2019 ÅRS BÄSTA ALBUM: Plats 10 – 1

2019 ÅRS BÄSTA ALBUM: Plats 10 – 1

Redaktionen har återigen sagt sitt och högst upp i listan hittar vi i år artisterna med de stora känslorna och de svepande penseldragen. Artister som samtidigt gärna drar ner alla reglage för att få oss att verkligen lyssna. 

10. Bring Me The Horizon – Amo

Amo har beatbox och Grimes. Den har stråkar, Aphex Twin-pyssel och känslopräglad elektronisk rock. Metal-ikonen Dani Filth gästar i en låt med blåsarrangemang och hans karakteristiska röst används i princip bara som en ljudeffekt. Det upplevt mesiga tas hela vägen och musiken kliver på så vis ur emoland. Vågat varierat och stiligt tidsenligt. (JR)

9. Tr/st – The Destroyer - 1

Robert Alfons har en märkvärdig förmåga att skapa mångfacetterade hitlåtar av klassiska beståndsdelar. Likt Trent Reznor och Kleerup bygger kanadensaren organiska och intagande ljudmiljöer av hårda, industriella syntar. Tänk en regnfuktig Harrison Ford i Blade Runner som plötsligt kliver ut i vårsolen. (AF)

8. Lizzo – Cuz I Love You

Det blev framför allt storslaget och pampigt – men också lite närgånget – när amerikanska rapparen och sångerskan Lizzo släppte sitt första album på ett majorbolag. Cuz I Love You rymmer allt från poppiga bangers och 80-talssyntiga disco-doftande historier till Prince-funkigheter. Just ja, här finns såklart också en feature av Missy Elliot. Nog så. (CJ)

7. Sharon Van Etten – Remind Me Tomorrow

På femte fullängdaren brukar det gå som på rutin. Hos 37-åriga New Jersey-födda Sharon Van Ettens Remind Me Tomorrow är berättelsen i fokus och även för den vane lyssnaren är det omöjligt att slita öronen från det här verket. Ingenting går till synes på rutin, utan istället på en stark känsla att vilja berätta sin historia, sin berättelse och föra fram en del av sin egen personlighet. (SL)

6. Black Marble – Bigger Than Life

Chris Stewart huserar i nöjesindustrins epicentrum, soliga Los Angeles. Det kan man inte tro. De tre senaste åren har han flyttat från New York men också arbetat fram det som resulterat i ett av 2019 års bästa album. De tidigare post-punk-doftande tongångarna med murkna basgångar har denna gång fått sig en mer lättsam och syntig makeover. (AP)

5. Weyes Blood – Titanic Rising

Efter fyra fullängdare är Natalie Merings älskvärda röst inget förvånande i sig. Häpen blir man ändå över hennes fräscha textförfattande. Man må ha kommit hit för barockdetaljerna som kännetecknar Weyes Blood som vrider och tänjer på dem på ett nytt sätt, men det som får en att komma tillbaka är nog de oändliga humoristiska ordlekarna om Titanic. (JSi)

4. Billie Eilish – When We All Fall Asleep, Where Do We Go?

Att skriva hjärtskärande låtar. Att behandla helt omöjliga teman med briljans. Att blanda upp hårda hiphopbeats och elektronisk pop med en gitarrballad om att älska någon så mycket så att det gör ont. Så skapar du ett oväntat album med alternativa referenser perfekta för året som är 2019. (SL)

3. Nick Cave And The Bad Seeds – Ghosteen

Det här måste utan tvekan vara Caves absolut personligaste släpp någonsin. Något som blir så påtagligt starkt att man både älskar och något fruktar detta sanna mästerverk och den totala utsöndring av misströstan som skapats genom en perfekt kombination av poetiskt gripande texter, den perfekta fraseringen samt en totalt omslutande instrumentering. (AT)

2. Lana Del Rey – Norman Fucking Rockwell!

Norman Fucking Rockwell osar sannerligen av Del Reys fuktigt romantiska texter och toner till en så djupt penetrerande nivå att det är omöjligt att inte bli helt hänförd av denna otroliga individs musikaliska kapacitet och textuella fingertoppskänsla. En platta där skitiga texter om kärlek, sårbarhet och längtan vaggas av en rökigt retrospektiv änglaröst. (AT)

1. FKA Twigs – Magdalene

För FKA Twigs är musiken bara en canvas för något större, närmare bestämt hennes aura. Således är det först med ackompanjerande musikvideor, dansrörelser, scenografi, etc., som hennes uttryck verkligen når sin fulländade storskalighet; albumet i sig är nämligen tämligen lågmält och sorgset utan att för den delen vara lika suggestivt som vi är vana vid.

Men, ”It’s a fun day for sure” för att parafrasera albumets bästa spår Sad Day, att ha henne tillbaka så här ett halvt decennium och en halv evighet efter det att fullängdsdebuten såg dagens ljus, även om det är med en så pass melodramatisk comeback. Som en fallen alien sjunger hon om att begrava kärleken, inte minst är hon påverkad av att ha behövt operera bort hela sex tumörer i livmodern. Det är med andra ord både en emotionell och fysisk återfödelse vi får äran att bevittna.

Det är en samling surrealistiska och utmanande produktioner där Tahliah Barnetts röst stundtals låter som Florence Welsh eller Adeles vingklippta, sköra syster. 

Maria Magdalena var enligt Bibeln den som fann Jesu grav tom och den första som vittnade om hans uppståndelse. Det är även i detta helgon som FKA Twigs funnit styrka till sin egen återfödelse. Kanske är det äntligen dags att bli troende? (JSö)

Kolla in hela listan, som inleds med plats 30

SPOTIFY: Här hittar du alla album samlade i en och samma lista.

Det var vi som röstade fram listan: Alex Pettersson, Amelie Schenström, Anders Fridh, Anders Nilsson, Andreas Fällman, Andreas Trella, Camilla Johansson, Daniel Horn, Fredrik Franzén, Jesper Robild, Johan Jacobsson Franzén, Jonatan Södergren, Jonathan Sindihebura, Jonathan Eklund, Kristofer Hadodo, Mathias Skeppstedt, Morgan Storesund Skarin, Sara Karlsson och Simon Lundberg.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA