x

“En vanlig dag hade jag nog tyckt att det var en störig gubbe”

“En vanlig dag hade jag nog tyckt att det var en störig gubbe”

Kavi Kwai är Julia Ringdahl från Hey Elbow. I hennes liveband ingår bland andra Alice Boman, Freja Drakenberg (Freja The Dragon) och Esther. Ja, du förstår ju att det här är kvalitet rakt igenom.

I oktober kom singeln False Impressions som bland annat har spelats flitigt av den eminenta amerikanska radiostationen KEXP. Ett album är på gång och 26 mars väntar en spelning i Stockholm.

Först och främst längtar jag verkligen efter att få spela musiken med de fem musiker som ska vara med. Precis som visuals och ljus är ju rummet en stor del av en konserts helhet och för mig känns det viktigt att spela i ett rum som känns inspirerande och som kan bidra till publikens upplevelse. 

Hur hade din scenshow sett ut om det inte fanns några begränsningar?

– Jag hade velat jobba med en scenograf och experimenterat mer med hur man kan förstärka musiken med ljus/skuggor och andra visuella element. Jag kommer dock att nafsa lite på de drömmarna redan nu. 

Vilka känslor vill du förmedla från scen och vad hoppas du att åskådaren tar med sig från konserten?

– Även om det stundvis är stora och händelserika ljudbilder kommer ändå rösten att vara kärnan och den röda tråden. Ibland torr och naken, ibland som ett stort kluster. Att den här musiken ska framföras av flera röster har varit en idé som funnits med från start. Musiken är även inspelad så och det är en stor del av min konstnärliga vision. Jag tycker att körsång förmedlar en känsla av gemenskap och samhörighet. 

Vilken är världens bästa liveakt just nu?

– Jag är ett stort fan av Meredith Monk och blir alltid enormt inspirerad av att höra hennes musik, även om den är väldigt annorlunda min egen. Hennes sätt att se på konstnärskap och hur man använder och utforskar sin röst i musik är helt otrolig. 

Vad har varit ditt största konsertögonblick?

– Jag säger nog The Knife eftersom deras konserter alltid är extra allt. Precis som Meredith Monk har de ett helhetstänk, även om musiken är deras största fokus. Jag älskar när musiker använder sig av andra konstformer i sina liveframträdanden. Nils Berg Cinemascope är också väldigt bra live. 

Berätta om en konstig situation du har varit med om i samband med en konsert.

– När jag var på turné med mitt band Hey Elbow för några år sen hade vi en dag utan spelning i Sarajevo varpå en man ordnade en spontan konsert till oss på hans bar. Han bjöd dit sina vänner och det kändes som att det skulle bli en riktigt fin kväll. När vi börjar spela den första låten hör vi plötsligt att det kommer in chimes, tamburin, bongos med mera och när jag tittar upp får jag ögonkontakt med mannen som ordnat spelningen, som bestämt sig för att göra oss sällskap på scenen. Han ler stort och har en beundransvärd inlevelse. Sen genomför han hela konserten med oss och har mellansnack mellan varje låt. En vanlig dag hade jag nog tyckt att det var en störig och inte så inkännande gubbe men eftersom förutsättningarna redan var så annorlunda blev det ett väldigt fint (och roligt) minne.

Om du skulle jämföra ett Kavi Kwai-gig med en film, eller teater, vilken blir det och varför?

– Jag har kollat på filmer av bland andra Mary Ellen Bute, Oscar Fischinger och Hans Richter när jag skrivit musiken så deras filmer känns ju som ett väldigt rimligt svar. Det första jag kom att tänka på i teaterväg är en radioteater jag älskade som barn. Den heter När Månen Går Med Långa Ben och är skriven och framförd av musikteatergruppen Markatta. Det är en sjukt obehaglig historia som jag tyckte var helt fruktansvärd och läskig att lyssna på, men det var ändå värt det för att få höra musiken med deras magiska stämsång. Eftersom jag lyssnade så otroligt mycket på deras musik som barn kan jag ofta känna igen vissa av deras klanger och uppbyggnader i min musik.

Kavi Kwai ser du på Klubb Skaivs kväll på Söderhöjdskyrkan i Stockholm, 26 mars.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA