Aftonbladet-journalisten bemöter Ulf Lundells hårda ord.
Aftonbladets journalist Markus Larsson fick igår smaka på Ulf Lundells penna, när Lundell genom sin blogg vräkte ur sig en rad förolämpningar riktade mot honom – bland annat "en giftig liten Hitler". GAFFA pratade med Markus Larsson för att höra hans tankar och kommentarer om Lundells utspel.
Du har läst Lundells inlägg? Vad säger du om det?
– Ja, jag läste det igår. Jamen ... vad ska man säga? Det var ju oväntat.
Hur känns det att bli kallad för en liten Hitler – dessutom på en dag som igår?
– Det känns ingenting alls, det där är bara en överreaktion i affekt. Men jag personligen skulle inte använda ordet Hitler för någon på årsdagen av Auschwitz befrielse. Med tanke på Lundells ställning och känsla för ord känns det lite ovärdigt, man undergräver ju betydelsen av orden på något sätt. Det känns bara ogenomtänkt och ovärdigt.
– Samtidigt måste jag också hålla fram att det är oerhört mänskligt att reagera på vad kritiker skriver, och som kritiker får man ju tåla lite mer än andra. Man får ta en snyting då och då, annars gör man ju inte sitt jobb. Eller snarare, tål man inte det får man byta jobb.
Varför tror du att han är så arg? Det kan väl inte bara handla om gnällig rockblogg?
– Det där är ju konstigt, med tanke på att jag aldrig har skrivit en recension på någon av hans konserter, skivor eller böcker. Det Lundell reagerar på är en liten notis i min söndagskrönika, som bara gick i pappret för övrigt. Och det är det som gör att proportionerna blir väldigt märkliga. Men det är väl en öm tå för honom då. Men är vi säkra på att jag menar hans blogg? Det kanske är en ny Hugo Rask-historia som rullas upp här. Det var ju en fiktiv blogg för fan!
Vad ger du för betyg på Lundells förolämpningar?
– Eftersom det inte biter det minsta måste det ju bli ett plus, men som underhållningsvärde får han en stark fyra.
– Att han har åsikter om mig som kritiker får man ta, men att han pratar om sitt namn och Kristin Lundell – då blir man ju orolig på riktigt. Såvida det inte är ett skämt. Och jag väljer tillsvidare att tro att det är ett skämt. För övrigt ska jag varumärkesskydda mitt eget namn – Larsson blir nog svårt, men Kiruna-Hitler går nog igenom.
