3 personer tar sig igenom 68 Ulf Lundell-skivor – det sätter sina spår.
Är du ett inbitet fan av Ulf Lundell? Eller har du aldrig hört en låt förut? Johannes Klenell, Tommie Jönsson och Maja Åström är tre journalister som oavsett diskuterar kulturmanlighet och Lundells bidrag till detta i podcasten Lundellbunkern. Samtliga 68 CD-skivor från Ulf Lundells nyligen släppta box kommer under lika många dagar analyseras för att ta reda på hur mycket Uffe det mänskliga psyket klarar, och vad man kan lära sig av att sträcklyssna på Lundells skivor. GAFFA ringde upp Maja Åström för att fråga hur det går och hur de mår.
Ni har hållit på i lite mer än 50 avsnitt nu, hur går det?
– Det går bra, tycker jag själv. Det är ju en märklig grej på ett sätt, vi gnäller ju ganska mycket i varje avsnitt, och vi har känt att vi måste sluta med det, för vi tycker ju att det är väldigt roligt att ses. Vi gillar att umgås, och att prata om Uffe, det är skönt att få släppa färgen lite. Ulf har ju en väldigt stor fanbase och vi var lite oroliga att de skulle tycka att vi var elaka, men vi har inte fått någon särskilt hård kritik eller så. Det går bra och det är kul. Men man blir ju rätt trött på sådan musik, det är ju mest likadant hela tiden, och jag gillar inte riktigt den här typen av bredbent rock egentligen.
Ingen av er var särskilt intresserade av Ulf Lundell innan projektet, hur ser du på honom nu?
– Min make sa att det är som om jag fått en jättesmal specialistkunskap, och lite så är det verkligen. Jag har ju lärt mig väldigt mycket om Ulf Lundells musik. Många av hans fans har skrivit att de tror att vi kommer fortsätta lyssna på hans musik sen när vi är färdiga med bunkern, att vi kommer ''keep on ulfing''. Men jag kommer nog inte bli ett fan eller gå på konserter.
Hur har dina känslor inför Lundells musik förändrats sedan Lundellbunkern drog igång?
– Lite bättre gillar jag väl musiken, framför allt tycker jag om de senare grejerna mer, till exempel Trunk. Jag gillar att det finns lite mer självdistans och ironi, en humor som jag inte tyckte fanns på 1980- och 90-talet. Men jag tycker alltid att han verkar haft tentakler ute i samhället, kalibrerade känselspröt och koll.
Vilka känslor har Ulf Lundell rört upp inom dig?
– Jag har blivit mer bredbent själv och ber inte så mycket om ursäkt längre. Jag har också fått lättare att ta för mig, och det är väl något som Ulf har lärt mig. Dessutom känns hans beskrivning av 90-talet aktuell igen, då kom det också många människor till Sverige från krigshärjade länder. Något som är relevant idag. Innan hade jag massor av åsikter om Ulf utan att egentligen veta nåt, och nu har jag fått syn på fler sidor. Det är skönt att få omvärdera.
Om du fick ta med dig ett specifikt minne från hela upplevelsen, vad skulle det vara?
– Känslomässigt är det att jag aldrig haft så roligt förut. Jag har jobbat i 14 år men aldrig gjort något som bara är för mig på samma sätt. Musikmässigt tar jag med mig några av hans låtar, till exempel Vin Till Frukost och Pigor Och Drängar, som jag gillar för att den talar till mina föräldrar och arbetarklassen som jag kommer ifrån. Den är väldigt fin, och jag kände att han talade till mig, som många andra säkert också känt.
Tror du att ni kommer kunna lämna Ulf Lundell efter detta, eller är han för evigt en del av dig nu?
– Han kommer klart vara en del av mig. Lundellbunkern har ju blivit något som påverkat min karriär. Jag trodde inte att Ulf Lundell skulle betyda något sådant för mig. Han har mest varit något som pågått i bakgrunden och inget man måste lägga märke till. Men nu har ju det förändrats. Flera lyssnare har mejlat och sagt att de hittat tillbaka till Lundell tack vare podden, andra har också sagt att de nu förstått sina föräldrar bättre, så det är kul med reaktionerna.
Har ni träffat Ulf Lundell i person?
– Nej inte personligen. Vi blev inbjudna till hans nyårskonsert vilket var väldigt roligt. Hans fans hyser ju en otrolig kärlek för honom och stod och skrek ''Uffe! Uffe!''. Några av dem kom fram till oss och vi träffade även hans fru som sa att hon lyssnar på bunkern varje dag. Men jag vill nog inte träffa honom, det blir alldeles för verkligt. Vad skulle vi säga liksom? Det är mycket skräckblandad förtjusning. Hans trummis var med i avsnitt 52 och det var absurt att sitta och prata om Ulf medan han var hos oss.
Om man aldrig lyssnat på Lundellbunkern, var tycker du att man ska börja?
– Det är svårt att säga, i början är vi ganska raljanta men om man själv gillar Ulf Lundell tror jag att man uppskattar utveckligen vi har gjort, nu har vi liter mer respekt och blivit lite snällare. Avsnittet när vi pratar om skivan Kär Och Galen är rätt roligt. Det är också kul när vi har med gäster, och när vi analyserar låtar psykologiskt, även om det inte uppskattas så mycket av hans fans.
Sista avsnittet av Lundellbunkern spelas in på Södra Teatern i Stockholm, Ulf Lundell har bjudits in, men inte svarat. Om du själv vill komma så är det fritt inträde, inspelningen sätter igång 19:30. Vill du lyssna ikapp dig tills dess gör du det på: http://lundellbunkern.se/
