Konsertrecension

Daniel Adams-Ray: Flamingo, Way Out West

Daniel Adams-Ray

Flamingo, Way Out West

Nytt material och sval publik övergår i hits och allsång.

Efter två år i studion är Daniel Adams-Ray här för att spela upp sina nya låtar för första gången. Det förklarar han direkt. Något publikfrieri är det alltså inledningsvis inte tal om. Vi möts av en helt vit scendekor, Adams-Ray själv går i samma kulör och hans obligatoriska fem man starka kör/dansare är iförda vita prästkåpor och det hela känns som en kombination av filmen Funny Games och ett väckelsemöte. Det enda som saknas är blod, självspäk och lite sadism. Tyvärr uteblir allt detta. Istället leverar den gamle Snook-medlemmen idel nya låtar och även om materialet går i samma radiovänliga vers-refräng-kör-täta anda som förra skivan så uteblir publikresponsen. Det har att göra med det kalla regnet, blåsten och den tidiga timmen, och naturligtvis även det faktum att ingen har hört låtarna förut.

VILL DU LÄSA MER?

Bli medlem och få full tillgång till allt innehåll på Gaffa.se

Få den första månaden för 1 kr. - Därefter endast 39 kr. / månad.

  • Full tillgång till allt innehåll på gaffa.se
  • Möjlighet att avaktivera annonser på gaffa.se
  • Rabatt på biljetter till utvalda konserter och festivaler
  • Tillgång till GAFFAs tidskriftsarkiv med över 150 tidningar

Skapa din profil


    Redan GAFFA+ medlem

    ANNONCE