Lågmälda poplåtar lika brittiska som alltid.
Den forne The Beta Band-medlemmens solosläpp är alltid orsak till att kritiker går bananer. Recensenter går dock som bekant inte bananer som Richie Finestra (Bobby Cannavale) i Vinyl, med koks och kung fu-film. Utan med superlativer och höga betyg – spännande!
Men sanningen är den att Masons musik är rätt tråkig, mil ifrån sådant som Martin Scorsese alltid älskat och envisas med att visa i rörlig bild: flärd och eufori. Mason bygger istället lågmälda poplåtar mer eller mindre genom att grundligt stapla det ena fjäderlätta på det andra.
VILL DU LÄSA MER?
Bli medlem och få full tillgång till allt exklusiva innehåll på Gaffa.se
Få den första månaden för 1 kr. - Därefter endast 49 kr. / månad.
- Tillgång till exklusiva intervjuer med toppmusiker
- Tillgång till recensioner av de viktigaste konserterna
- Tillgång till över 10 000 musikrecensioner
- Rabatt på biljetter till konserter och festivaler
- Ren musikupplevelse – välj bort störande annonser
Redan GAFFA+ medlem
