x

Frida Hyvönen: "Kan du verkligen skapa din egen flock?"

Frida Hyvönen: "Kan du verkligen skapa din egen flock?"

För att hitta källan till det Frida Hyvönen ville förmedla efter Kvinnor Och Barn tog hon hjälp av psykoanalys. En lång och introvert process senare är det dags för ett nytt egensinnigt mästerverk – Dream Of Independence.

Frida Hyvönen har under sin långa karriär förtrollat med sina direkta men drömlikt fiktiva berättelser från Västerbotten till Paris, från kvinnor till barn och berättelserna om männen däremellan. Vardagens betraktelser i ett poetiskt skimmer som lämnar en ekande undran av vad som finns bakom hennes berättarvärld. Nästan fyra år efter hyllade och prisade Kvinnor Och Barn kommer hon med sitt sjunde album, Dream Of Independence, där hon fortsätter vidare på sin resa. Där tiden har fått hinna ikapp henne, utan att någonsin riktigt stanna. 

– Jag vet inte om jag har landat i något. Jag är hela tiden i rörelse, saker förändras och det enda som är konstant är kanske den egna blicken. Men även den förändras, och tur är väl det att trots att jag levt i 40+ år är livet fortfarande intressant. Inget är konstant. 

Som en följd av den stora succén med Kvinnor Och Barn turnerade Frida Hyvönen intensivt i Sverige tills hon själv kände sig färdig med skivan och började jobba på nytt material. 

– Men det blev inte bra. Jag kände att jag behövde förstå mer. 

Det inre sökandet har varit en stor del av Frida Hyvönens liv, nästan lika stort som musiken. Och för att hitta källan till det hon ville förmedla tog hon hjälp av en känd 1900-talsmetod, psykoanalys. Flera dagar i veckan befann sig Frida Hyvönen i terapisoffan för att verkligen hitta den rätta avsändaren i det hon ville förmedla med nästa skiva. 

Kvinnor Och Barn släpade efter mycket. Då skrev jag om saker som hänt flera år tidigare. Nu ville jag komma ikapp eftersläpet. Det jag försökt skriva var fortfarande gammalt skräp, något jag ville skriva men inte förmedla. Jag slängde allt och avsutade psykoanalysen för att frigöra tid och i januari 2020 började jag på materialet för Dream Of Independence

MELLAN VEMODET, SVÄRTAN OCH HUMORN

Dream Of Independence är skriven, producerad och mixad av Frida Hyvönen själv. Arbetsprocessen beskrivs som introvert och intim, där en liten klick personer varit involverade, några musiker och en tekniker. 

– Det har varit en lång och introvert process från skrivande till release och det känns befriande att skivan nu kommer ut. Att släppa ut något och få respons. På Dream Of Independence har jag skrivit om det som intresserar mig nu. Något jag vill förmedla nu. 

Att berättelserna växer i ljuset av Frida Hyvönens rika och ofta lekfulla arrangemang är något som satt henne på musikkartan, där det vemodiga bryts mot humor och vardagens skimmer och dunkel. Hon själv har en beundran för berättande och historier men söker dem ofta inte själv i sitt eget skrivande. 

– Jag sitter sällan ner och tänker “den här historien ska jag berätta”. Det mer spinner fram och jag väntar in. Jag tycker om konsten av berättandet, det går att få in så mycket mellan raderna men ändå vara konkret. Det är en konstform som går ihop bra med musik. Det går att förmedla något med en viss känsla i rösten, eller något roligt kan bli vemodigt med hjälp av ett ackord. Livet och fantasin är full av berättelser, associationer och små detaljer. 

En av anledningarna till att Kvinnor Och Barn skrevs just på svenska var för att Frida Hyvönen då hade en bebis och främst kunde turnera i Sverige. Att resa långt med ett litet barn var inte ett alternativ, men nu blickar hon utanför gränserna samtidigt som hon växlar tillbaka till att skriva på engelska för att kunna turnera i Europa igen.

– Jag är förtjust i att spela i Tyskland och Frankrike. Jag vill jobba mot att kunna spela på halvstora teaterscener med sittande publik. Hela Europa är full av publik och jag gillar att underhålla, men drömmer inte längre om att bli “the next big thing”. När jag gav ut mina första skivor hade jag ett moment av att vara någon slags “it-girl” men det intresserar mig inte nu. Nu vill jag ha mitt skapande och att det fungerar.  

Om hon kommer att skriva musik på svenska igen får tiden utvisa, men berättandets konst har lockat till att ta textarbetet till en ny dimension. 

– Just nu vill jag skriva musik på engelska. Men jag tänker inte linjärt, att det ena måste utesluta det andra. Det jag börjat nosa på nu när det kommer till att skriva på svenska är att bara skriva text. Som noveller, det känns väldigt lockande. På Kvinnor Och Barn kände jag mig ibland bakbunden, jag ville skriva mer. Fredag Morgon var exempelvis mycket längre men behövde kortas för att bli en låt, det var egentligen en roman. 

ATT SKAPA SITT BEROENDE

Sen debuten 2005 har det på alla album funnits, som Frida Hyvönen själv kallar det, “fortplantningslåtar”. På debuten är det The Modern där hon fantiserar om att ha gjort en kille gravid, på andra skivan finns låten December som handlar om abort. På den tredje handlar låten Picking Apples om att plocka äpplen från sina döda farföräldrars träd och fantisera om att skaffa barn. På Kvinnor Och Barn skymtar Frida Hyvönens skildring av en flock i låten Vänner I Vardagen. Och nu på nya skivan finns en låt som heter just Flock, en fortsättning på Vänner I Vardagen men här har berättaren fått en större flock men försöker hitta sitt eget utrymme i familjelivet för att kunna fokusera på sin konst.

– Det är absolut vissa teman som intresserat mig som tenderar att kanaliseras genom mig. Det är stora frågor i vår tid, i den åldern jag är i nu och den ålder vår värld är i nu. De stora frågorna om individ och flock. Alltifrån Brexit till globalisering och migration till hur du kan vara en konstnär och mamma samtidigt. Hur ska vi samverka och samtidigt tuta det egna hornet och till vilken gräns måste du känna tillhörighet till en flock för att kunna tuta ditt egna horn? Första singeln från skivan A Funeral In Banbridge handlar om att en person tas hem av sin gamla familj. Där personen flyttat för länge sedan och vänt dem ryggen. Skaffat sig en ny flock i Berlin, men när döden kommer så fraktas personen tillbaka till sin familj för att begravas. Kan du verkligen skapa din egen flock, har du makten över det själv? 

Hela titelspåret, Dream Of Independence, landar i just denna fråga. Om oberoende och frihet. Oberoende som skapande människa, som kvinna, ekonomiskt eller vilken överhet som det kan tyckas vara. Vilket oberoende krävs för att skapa och var finns balansen? För Frida Hyvönen har den sökande ådran pulserat lika starkt som musiken. “Jag vet inte vem jag hade varit utan yogan, jag utgår från en yogisk filosofi”. Och långt innan lifestyle-yogans intågande trampade hon själv in på den andliga stigens sökande 1997. 

– Jag följde med några kompisar första gången jag provade på yoga, några jazzmusiker. Yogaläraren hade en villa i Bromma med en bottenvåning med rosa heltäckningsmatta, guld och massa klängväxter och en kamin där de eldade. Det var en underbar plats, där det fanns äkta magi. Det var inte så vanligt i slutet av 90-talet, allt var så sunkigt och kallt liksom, med yogan fanns det en energi som jag drogs till och framför allt ett sätt att förhålla sig till livet, se saker för vad de är. Hela prathyahara-koncepet, att röja bort illusionerna och se saker klart. Det lockade mig och gör det fortfarande. What's not to like. 

ATT HITTA EN SYSTER

I skapandet av Dream Of Independence har Frida Hyvönen låtit det spirituella ta en större plats i skapandeprocessen, och istället för att som tidigare jobba med en medproducent hittade hon en konstnärssyster i Sara Vide Erickson som kom att spela en viktig roll för albumets själ. 

– Hon jobbar också ganska intuitivt och spirituellt och det var väldigt härligt att ha den typen av bollplank. Jag fick nys om henne redan 2009 när jag spelade på Galleri Magnus Karlsson och på en middag han hade på Konstakademin i Stockholm i samband med att han fyllde år. Jag fick se hennes målningar och började intressera mig för hennes konst. När jag senare träffade henne på flera tillställningar så visade det sig att hon också lyssnade på min musik när hon målade. Vi hade en slags ömsesidig beundran för varandras konst. För denna skiva ville jag ha med henne på något sätt. Jag har skickat skisser till henne och hon har lyssnat och peppat mig, samtidigt som hon varit i sin egen målarprocess och det har varit skönt att ha en konstnärssyster som jobbat vid min sida på något vis. Jag har följt hennes process och reagerat på den. 

I Frida Hyvönens visuella och rika textförfattande målar hon med både ton och ord. Men på Dream Of Independence avslutande spår, Painter, kliver hon själv in i kroppen av en bildkonstnär. 

– Det är ett nyckelspår på skivan som är min stora idé om att jag egentligen är en bildkonstnär, precis som Sara Vide Erickson, och att det är mitt egentliga kall. Det har varit så kul att ha med henne, hon är fri och otroligt rikt begåvad. 

Under en resa upp till Sara Vide Erickson i Hälsingland fick Frida Hyvönen själv kliva in i de bilder som hon så länge fascinerats av. 

– Det var speciellt med låten Painter, att jag verkligen gick in i henne och var henne. Jag åkte upp och hälsa på henne i Hälsingland och fick stega in i hennes bildvärld och bli avmålad. Jag befann mig liksom inne i hennes konstverk, i hennes bildvärld som är både jordig och sensuell. Det var så starkt. Vi gjorde en ritual vid ån Voxnan där vi hade övernattat, på morgonen väckte hon mig. Hon hade slagit sönder en marmorskiva som jag skulle få bygga ihop. Det var så speciellt, en intensiv rituell lek som nu är förevigad i oljefärg och som blivit omslaget till denna skiva, ett porträtt av mig som en gudinna som aktiverar marmorblocken med hjälp av åns vatten. Jag hoppas denna känsla spiller över på de som lyssnar. 

PUNKEN, JAZZEN OCH KJELLVANDER

Att jobba tillsammans med andra kvinnor är något Frida Hyvönen även gärna gör på scenen. 

– Jag gillar när människor är öppna och det är högt i tak. När människor har en slags tantrisk inställning till musiken och det är en anledning till att jag jobbat med främst kvinnor. En annan anledning är mig själv. Jag är ingen center of attention-person, hamnar jag ensam på en scen är jag artig nog att underhålla, men får anstränga mig för att ta fram min extroverta sida. Blir vi för många backar jag. Två till musiker brukar vara perfekt. Jag märker att jag lättare tar plats om vi är ett kvinnogäng. Det skär sig i mitt skapande att min musik ska in i någon slags musiktradition som är manligt kodad, då låser det sig för mig. 

Idag lever Frida Hyvönen tillsammans med artisten Christian Kjellvander och trots att de båda byggt upp egna musikkarriärer har de hittills inte släppt något ihop. 

– Vi gjorde ett samarbete med Hederos & Hellberg, men inget eget. Det är kul och inspirerande att se och lära oss av varandras arbetssätt. Vi har jobbat under samma tid med liknande setup, men tagit oss dit vi är idag på olika sätt. Jag är sångare med piano, han är sångare med gitarr. Jag turnerar med tåg eller flyg, han turnerar med bil, haha. 

Att slå sig loss från förutbestämda mallar och regler för att hitta sin egen väg att skapa och skriva musik har varit centralt för Frida Hyvönen och när hon hittar inspiration från andras musik är det oftast från musik som skiljer sig från hennes. 

– Jag lyssnar på sådant som skiljer sig från min musik, såsom hiphop och klassisk musik. Då jag gillar text tycker jag hiphoppen är intressant för att texterna ofta är innovativa med ett intressant grepp. Men mycket musik idag kan kännas för tillrättalagd, jag saknar vildheten, när det finns punken i musiken, eller 60-talsjazzen. Att vara duktig och spela fin musik som passar i vår samtid, det berör mig inte. 

Dream Of Independence fortsätter Frida Hyvönen att måla sin bildvärld med piano, svärta och humor. Ett sätt att skildra en samtid, en tid som hunnit ikapp henne, där hon med klarsynt blick låter fantasin och vardagen breda ut sig för att ta plats och beröra. Där det vilda och oberoende landar i små ögonblick i nuet. I ett sökande som fortsätter.

LÄS OCKSÅ: Ex-barnskådis anklagar Marilyn Manson för ”årtionden av mentala och emotionella övergrepp”


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA