x

VÄRLDENS BÄSTA LÅT: Hand i hand med kärleksexplosioner i skyn

VÄRLDENS BÄSTA LÅT: Hand i hand med kärleksexplosioner i skyn

Det värsta som finns är när en försöker överanalysera och intellektualisera känslor, så därför är det så fint med en instrumental kärlekslåt med en så naiv titel som Your Hand In Mine från bandet Explosions In The Sky. Det kan inte bli enklare än så men inte heller bättre då lyssnaren får utforma sin egen personliga kärleksberättelse till tonerna av både vacker som bitterljuv postrock från det ödsliga Texas. 

Tänk dig ändlösa oljefält där det hittas jackpott efter jackpott, men istället för svart olja som flyger upp i luften från underjorden så är det som små fyrverkerier av känslor som exploderar i skyn. Varje ton från de tre gitarrerna är utstuderade till perfektion och bildar tillsammans en lågmäld och renande symfoni som bevisar att jorden vi bor på inte bara är en kall död plats. Det bor en låga och dröm i alla människors hjärta och detsamma bor i alla toner i detta mästerverk. 


Vissa slingor är catchigt poppiga och griper tag i en direkt medan andra är djupare och mer genomborrande, och de återkommer i vad som känns som slumpartade möten medan de pådrivande trummorna gör intrång i ljudbilden då och då för välbehövliga crescendon.

Istället för att instrumenten slåss om utrymmet på ett egoistiskt sätt så delar de kärleksfullt platsen med varandra och blir till något större tillsammans än vad de är var för sig. De olika partierna somnar och väcks till liv om vartannat, och trots att de använder små medel så känns det intensivt då atmosfären i de drygt åtta minuterna känns viktigare än livet självt. 

Det är en andlig upplevelse där de visar att postrock inte behöver vara så högljudd som möjligt för att nå klimax. Dynamiken är i de små rörelserna som för ljudbilden framåt och bakåt om vartannat och du kan se framför dig små stjärnor som briserar mitt på den ljusa sommardag i den ljusrosa himlen, som en hyllning till det vackraste i livet medan vinden viskar fram kärleksfulla minnen för dig. Detta är soundtracket över nyförälskelse och fjärilar i magen.

Tystnaden som infinner sig efter låten förstör därför en inifrån. Så en kastar sig över den igen och igen för att åter få känna lyckan oavsett konsekvens, precis som med kärleken i det riktiga livet.

NYBÖRJARGUIDEN: Dynamik, subtila förändringar och långa instrumentala stycken

Postrock är en musikgenre som härstammar från Amerika, Kanada och Storbritannien. Den började formas från indie- och undergrundmusikscenen på sent 1980-tal och början av 1990-talet. Postrocken kan räknas som en form av experimentell rock som framför allt kännetecknas av ett elaborerat fokus på att utforska och expandera strukturer och klangfärger som ofta kan finnas inom traditionell rock.

Själva begreppet "postrock" sägs ha myntats som egen genre för första gången av musikjournalisten Simon Reynolds i sin recension av Bark Psychosis album Hex, som publicerades i musikmagasinet Mojo i deras mars-nummer 1994. Reynolds menade att denna nyfunna genre var musik skapad med hjälp av rock-instrumentation för ickerock-ändamål. Alltså musik där elgitarrer snarare ämnar att skapa soniska texturer snarare än hårt träffande riff och maffiga ackord. 

Termen har dock använts för allra första gången redan 1967. Då i en Times-artikel om Beatles kreativa användning av sin inspelningsstudio. Alltså inte som beskrivning av en specifik genre. 

Postrock har dessutom tagit mycket inspiration från 60-talets The Velvet Underground och David Bowies album Low från 1977 genom deras drone-aktiga användning av instrument. Det vill säga drönar-musikens byggstenar. 

Postrocken är dock i helhet en genre som lånar egenskaper från en mängd olika musikaliska genrer så som krautrock, psykedelia, prog-rock, spacerock, mathrock, jazz, postpunk, avantgarde och electronica. Detta experimenterande omsluts i regel oftast av just drönarmusikens tendens att skapa emotionella ljudlandskap som kan vara en längre stund. 

Postrock-kompositioner använder ofta repetitioner av musikaliska motiv och subtila förändringar med ett ofta extremt brett spektrum av dynamik. I vissa avseenden kan genren även vara väldigt nära besläktat med minimalism som ofta är ledord för ambient-musik. Vanligtvis är postrock-stycken mycket långa och helt instrumentala. När sång ingår är användningen vanligtvis icke-traditionell, där vissa postrockband till och med enbart använder sång som en instrumentell tonsättning och påbyggnad för ljudets melodi. 

Några artister som brukar förknippas med postrock är Mogwai, Sigur Rós, Godspeed You! Black Emperor, Explosions In The Sky och This Will Destroy You.

LÄS OCKSÅ: 31 färska skivor du bör kolla in


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA