x

KLASSIKERN: Naken indierock som tog gitarrerna in i 2000-talet

KLASSIKERN: Naken indierock som tog gitarrerna in i 2000-talet

Idag för exakt 20 år sedan albumdebuterade The Strokes och kom att bli indierockbandet på allas läppar. Tillsammans med The White Stripes (som fick sitt genombrott samma månad) och The Hives satte de gitarrbaserad musik på kartan igen efter millennieskiftet. GAFFAs Jim Knutsson blickar tillbaka till 2001 när band letade efter en enkel och rak ljudbild.

The Strokes släppte skivan i tur och ordning längs med turnén i Australien, Japan, Europa och slutligen i USA. Garagerockdängan New York City Cops hann därför tas bort från CD-skivan och bli ersatt av When It Started när det var dags för den amerikanska lanseringen i kölvattnet av terrorattacken i New York, när flygplan flög in i World Trade Center-tornen. Refrängen "New York City cops, but they ain't too smart" ansågs då vara för laddad. En text som egentligen refererar till mordet på guineanska invandraren Amadou Diallo som var obeväpnad när han 1999 sköts ihjäl av fyra civilklädda poliser, som i efterhand sa att de av misstag hade trott han var en misstänkt våldtäktsman från ett brottsmål året innan. Ännu ett bevis på polisbrutaliteten som finns i USA där poliser allt för ofta också går fria från sina brott. 



Den karismatiske och då unge sångaren Julian Casablancas sjöng om stadslivet i New York där förhållanden inleddes och gick i kras till tonerna av klockrena och catchiga gitarrslingor med en fjäderlätt produktion och en lekfull bas. Rytmiskt briljanta The Modern Age tog garagerocken från 70-talet in i nutiden med sin glättiga popkostym som stjäl all ens uppmärksamhet och får en att sjunga med i refrängen. Det är tydligt att de har jobbat hårt på låtmaterialet på ett nästan matematiskt och mekaniskt sätt men de framför den på ett tillbakalutat sätt som om de inte har ett enda problem i världen och knappt bryr sig. Som om musiken bara kommer till dem i stunden när gitarrerna leker över varandra. 



De skrotade den första inspelningen av albumet som gjordes ihop med producenten Gil Norton (som tidigare jobbat med bland annat The Pixies). De tyckte det lät för rent och pretentiöst och de sökte sig istället till en studio i en dåligt upplyst källare i New York, för att få till en råare livekänsla även om trummorna ibland låter som en trummaskin. Inspirationskällorna var andra New York-baserade band från den gamla goda tiden, som det experimentella rockbandet The Velvet Underground, Television och punkpopbandet Ramones. Vad de kanske inte visste då var att deras egna debutalbum en dag inte så långt in i framtiden också skulle räknas till samma klassiker som deras förebilder hade släppt på 60- och 70-talet.



I musikvideon till den tredje hitsingeln från skivan, Someday, så blev det tydligt hur stort intryck de hade gjort i musikvärlden under det dryga år det hade gått sedan de släppte debuten, där andra artister stod på rad för att visa sin uppskattning. I videon till Someday låtsas de vara med i ett fiktivt lekprogram på TV och de tävlar mot Guided By Voices. Andra artister som förekommer i videon är gitarristen Slash, basisten Duff McKagan och trummisen Matt Sorum från Guns N' Roses och Velvet Revolver.



Det coola rockbandet frontas förutom av sångaren Julian Casablancas också av gitarristen Albert Hammond Jr. som i hitsingeln Last Nite spelar en reggae-inspirerad rytm trots att förebilden för låten var Tom Petty & The Heartbreakers American Girl. Julian sjunger ibland så nära mikrofonen att orden nästan blir ohörbara, vilket blir än tydligare i musikvideon.



Take It Or Leave It är en passande avslutande låttitel på en kaxig och mästerlig debut, som tyvärr också satte ribban för högt för att bandet någonsin skulle nå upp i samma höjder igen.

LÄS OCKSÅ: Ryan Adams: "Jag har överlevt två självmordsförsök"


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA