Nyhet

''Det ger ingen kredd att vara glad idag''

Edward Blom rasade över Satan-hyllning i recension – så här ser kulturprofilens musiksmak ut.

Tidigare i veckan rasade Edward Blom ordentligt över en recension i SvD. Att recensenten Märit Rönnols fann glädje genom Satan gick inte hem hos kulturhistorikern. Så hur ser då Edward Bloms förhållande till musik ut? Läs en intervju vi gjorde 2012:

Kan du spela något instrument?
– Jag tvingades spela blockflöjt ett år i kommunala musikskolan och valde sedan dumt nog trummor. Trots att jag hade en fantastisk lärare i Lili och Sussies far, Paavo Päivärinta, så nådde jag aldrig några framsteg eftersom jag fullständigt saknar rytmkänsla. Har efteråt ångrat att jag inte valde sång istället, eller åtminstone piano eller gitarr.

Vilken är din största musikupplevelse?
– Jag har alltid svårt att välja en, har säkert ett tiotal … livemusik är speciellt. Det måste bli någonting jag sett på Stockholmsoperan. Ett tag gick jag där varje vecka. Norma av Vincenzo Bellini såg jag flera gånger 1997 med Barbacini som dirigent och Lena Nordin som Norma, det var fantastiskt. Första gången jag såg Parsifal av Wagner var också en stor upplevelse.


Det har gjorts flera remixer på Youtube av dina uttalanden. Vad tycker du om det?
– Den med räkmackan, "alltid gott och alldeles för mycket" var väldigt lyckad. Det mesta på nätet är jättekul.

Du är en stor mat- och dryckkonnässör. Vilken är den bästa sången om mat?
(sjunger) "Någonting att äta, någonting att dricka …" Den är kanske lite uttjatad. Det finns ju många dryckesvisor. Bellman skrev mycket om mat. Struva var till exempel en symbol för lyx.

Snapsvisor, ja … har du någon favorit där?
– Det är som sagt svårt att välja, det kan hända att jag sjunger 30 på en kväll. Det är ett trevligt sätt att umgås, när folk tar upp sånger spontant och man lär sig nya alltmedan alkoholen i blodet stiger.


Lyssnar du musik när du lagar mat?
– Absolut! Jag tycker om att ha glad och munter musik på i bakgrunden. Gärna tysk karnevalsmusik, Rossinis ouvertyrer, kanske Mozart. Hustrun tycker jag är hopplös. Mycket populärmusik är så dyster. Ambitiösa grupper är rädda för att göra glad musik. Det ger ingen kredd att vara glad idag. Men Bach och Mozart skämdes inte för att göra glad musik.

Påverkar musiken ditt sätt att laga maten?
– Naturligtvis hackar man och rör i takt till musiken och uppsluppen musik gör en kanske lite mer kreativ.

Du tycker om att gå på en hederlig gammeldags picknick. Vilken musik passar bäst då?
Det ska vara 1700-tal om du är i Hagaparken eller Drottningholmsparken här i Stockholm. Valthorn, lite stråkar. Pastoralsymfonin av Beethoven. Eller folkmusik!


Du tycker om att sjunga?
Ja, väldigt mycket! Jag har ingen skolad röst tyvärr, men jag sjunger snapsvisor, i högmässan, i duschen och när jag cyklar. Jag älskar att sjunga långa dryckesvisor från Tyskland. Det får gärna vara tio verser. Det har nog fört med sig att jag nog lärt mig väldigt udda och arkaisk tyska.

Hur var din första kontakt med musik?
– Mamma spelade mycket 50-/60-talsrock, samt schlagers som Siw Malmkvist och liknande hemma. Pappa gillade jazz, Bellman och Povel Ramel. Förutom rocken kan man säga att jag hållit kvar vid denna musik och breddat det till att omfatta kupletter, gamla schlagers och hela den svenska vistraditionen.

Vilken musik ska spelas på din begravning?
– Richard Wagner Pilgrimskören ur Tannhäuser. Ett fantastisk vackert stycke inför den pilgrimsfärd som väntar en.


Vilken musik lyssnar du på för slappna av?
– Bach fungerar bra. Det griper tag i så man glömmer allt annat, alla små bekymmer. Det är egentligen inte lugnande på det sättet, men det är överjordiskt och fantastiskt. Det finns inte plats för obehagskänslor.

Vilken artist, död eller levande, skulle du helst vilja träffa?
– Att dricka porter med Shane MacGowan vore kul.

FÖLJ GAFFA PÅ FACEBOOK FÖR SENASTE MUSIKNYTT


ANNONCE