Conny Nimmersjö är bob hund-medlemmen som går emot strömmen. Nu släpper han äntligen soloalbum nummer två och vi ringde förstås upp och överöste karln med alla möjliga besvärliga frågor.
Hej Conny. Hur är läget?
– Jo, det är bra. Fast det är ju måndag, haha, nä men det är ok, jag är på jobbet.
Ok, du knegar till vardags vid sidan om musiken?
– Javisst, det gör alla musiker nuförtiden.
Vad jobbar du med?
– Jag är vaktmästare på en revisionsbyrå här i Stockholm. Jag har jobbat på timmar här i tio år snart.
Går det bra att kombinera med musicerandet?
– Ja, det finns vissa fördelar med att inte vara fast anställd, då kan man komma loss lättare. Spela är ju det roligast jag vet och så länge det går jämnt upp med att jobba så är det okej. Det kostar ju en del att göra musik också.
Skulle du vilja att musiken var ditt jobb?
– Jag försökte det ett tag med bob hund. När det fortfarande såldes skivor. Nackdelen med det är att man blir lite verklighetsfrånvänd. Umgås med människor som har samma åsikt som en själv hela tiden. Det är inte en ideal värld. Du som är journalist vet säkert, du skulle egentligen vilja skriva en bok men du måste jobba för brödfödan också.
Du, det har gått en massa år sedan din första soloskiva kom. Vad har tagit sån tid?
– Ja, det var ju inte meningen egentligen. Men du vet jag har ju medverkat på en massa andra skivor, tre stycken bara med bob hund. Sen blev jag tvillingfarsa, så där försvann ju tre år. Sen ska man samla ihop pengar för att göra skivan, mixa och mastra på rätt ställe och sånt.
Men nu är den här, och du har kallat den så omodern att den är futuristisk?
– Jo, men säg så här att 90 procent av all musik jag hör på radio är uppklippt och griddad och allting låter väldigt likt. Man hör inte vem som spelar på skivan. Det kommer inte vara så för alltid, folk kommer att tröttna på det. Själv har jag alltid gått igång på nerv och energi i musik. Det tycker jag det finns väldigt lite utav just nu. På så vis är min skiva futuristisk, att jag är helt säker på att det gamla receptet kommer att komma tillbaka.
Men tycker du allt som spelas på radio är dåligt?
– Nej, Veronica Maggio till exempel, skitbra liksom. Jag vill inte döma ut hela det sättet att göra musik men jag tycker det finns oerhört lite plats för musik som är gjord på annat sätt. Som det är nu ligger precis allting i händerna på producenten.
Varför är det den typen av musik som går hem tror du?
– Det är väl för att P3 bestämt att man bara spelar sån musik. Deras målgrupp är väl 16-18-åringar. Vad vet jag. Och ger man dem bara en sak så är blir det ju det enda de känner till. Det är lite så det kan bli i Sverige. Det finns bara plats för en sak åt gången.
Finns det inte en risk att folk tycker du är en konservativ gammal rockräv då tror du?
– Ja det får man väl gärna tycka. Vad ska jag säga om det. Jag kan inte låtsas göra något som jag inte gillar. Man kan uttrycka det så här, jag tror inte jag hade fått mer trovärdighet om jag försökt "hänga med". Det jag gör låter inte som någonting annat som görs just nu och det är jag nöjd med. Jag kommer inte att bli rik på skivan och jag vet inte var det hela landar. Jag tycker bara det är kul om folk får reda på att skivan finns.
Men du kan förstå att den kan uppfattas som svår?
– Jag försöker inte göra svår musik men självklart kan jag förstå att den inte faller alla på läppen. Men den är inte gjord för att vara med i Melodifestivalen. Det är inte en insmickrande skiva som alla ska kunna tycka om. Det är musik som vill stå i centrum, som bakgrundsmusik är den förkastlig. Det är inte meningen att den ska smeka medhårs eller vara en tapet. Det finns mycket musik från förr som ansågs vara jävligt jobbig när den kom. Den insmickrande tror jag vi har glömt. Folk borde inte snegla så mycket på vad de tror ska gå hem.
Har du någon agenda med din musik? Singeln Aldrig Tyst Igen har du tillägnat mobbare och nazister.
– Jag tycker det är bedrövligt att vi lever i ett samhälle som riktar sin vrede neråt, mot tiggare utanför Konsum. Det är skamligt, folk borde kamma sig och se de strukturella problemen istället. Och kan man så tycker jag att man har en skyldighet att uttala sig. Man kan liksom inte diskutera huruvida det är okej att vara nazist eller inte, det är inte en möjlig ståndpunkt.
