"Jag tror obotligt på kraften i ljud."
Martin Roos är för de allra flesta känd som före detta gitarrist i Kent, som han även senare själv blev manager för, fram tills att gruppen lades ner 2016. Under en stor del av sitt liv har han också arbetat med kopplingen mellan ljud och varumärken, och under hösten 2022 slutförde han en utbildning i musikvetenskap på Linnéuniversitetet i Växjö.
Som uppsatsämne valde Roos att utforska och analysera Malmö stads ljudidentitet. I en intervju med GAFFA delar han nu med sig av vad en ljudidentitet egentligen innebär, varför en stad behöver en sådan och vilken stad som är hans favorit rent ljudmässigt.
Hur många städer i Sverige har en egen ljudidentitet? Är det en vanligt förekommande grej?
– Malmö är först ut och enda stad i Sverige som har tagit fram en ljudidentitet. De har varit väldigt modiga då alltid är svårt att bryta ny mark. Det finns andra städer som nosat på möjligheten, men det har oftast stannat vid att producera en låt till ett jubileum eller till en varumärkesfilm. Det är ingen stad i Sverige förutom Malmö som tagit ett helhetsgrepp gällande sin ljudbild.
Hur väcktes intresset för att utforska just det här ämnet?
– Jag har hela mitt liv arbetat med ljud och varumärken i olika former. Upptäckte Kiss när jag var tio år och det var mitt första möte med ett varumärke som var starkt kopplat till musik. Därefter har jag haft förmånen att arbeta med artister som Motörhead & Kent. Men det var i och med mitt arbete med platsvarumärket Eskilstuna som jag upptäckte att det var något som saknades i varumärkesverktygslådan – musik! Det var i den vevan jag upptäckte att Malmö stad hade dragit igång ett arbete med att ta fram en ljudidentitet. Så 2019 bestämde jag mig att slutföra min utbildning till musikvetare som jag påbörjade redan 1993, och nu 30 år senare har jag en kandidat i musikvetenskap och kan titulera mig som musikvetare. Jag tror obotligt på kraften i ljud, säger Roos.
Ljudidentitet är ett sätt att använda ljud för att sammankoppla ett varumärke med sin publik, där en palett av röst, atmosfär och musik används för att associeras med varumärket. Enligt Martin ligger ofta fokus på den visuella biten när man kommunicerar en plats, och han anser att om aktörer tycker det är viktigt hur en plats ser ut, borde de rimligtvis också tycka att det är viktigt hur platsen låter.
– Ljud är ytterligare ett verktyg för att kunna särskilja sig gentemot sina konkurrenter. Det är också enligt forskningen det snabbaste sinnet, samt att man med ljud kan förstärka och ändra beteenden, utvecklar han.
Hur låter Malmö egentligen?
– Bra fråga! Den ljudidentitet som Malmö Stad har tagit fram utgår ifrån sex olika platser; Stadsbiblioteket, Hylliebadet, förskola, Kockums fritid, Pildammsparken och Rosengårds centrum, där ljuden spelades in samt utifrån värdeorden ”stolthet”, ”spirande”, ”välkomnande” och ”rörelse.” Valet av platser samt värdeord har haft en stor påverkan på slutresultatet då de har varit styrande. Om man i stället hade, som jag beskriver i min uppsats, på djupet tagit reda på Malmös grundton exempelvis med ISO standarden 12913 för ljudlandskap, samt hållit sig hundra procent on-brand, så hade sannolikt resultatet blivit helt annorlunda. Men det sagt har Malmö ändå lyckats väl utifrån de förutsättningar de själva skapat.
Vad tycker du är viktigt att tänka på när en stad ska utforma sin ljudidentitet?
– Det finns några grundläggande saker man bör tänka på. Det är viktigt att hitta platsens grundton. Vad finns det för signifikanta yttringar? Vad är det för ljudlandskap som dominerar? Hav? Vind? Skog? Stad, industri, djur? Man bör också se till att man gör en ordentlig nulägesanalys där man går tillbaka i historien för att se vad som producerats tidigare, samt hur konkurrenterna låter. Hur ser vi till att vi håller oss ”on-brand”, det vill säga håller oss till den varumärkesplattform som vi utgår ifrån, om det finns någon. Först när man har alla förutsättningar klara är man redo att ta nästa steg. Det är att ta fram referensmaterial med ljudattribut och ljudexempel, en ljudande moodboard, och därefter skapa sin ljudidentitet som innehåller ljudspråk, röst, atmosfär och musik, ljudmärke och styrande riktlinjer.
Har du fått någon respons från Malmö stad sedan uppsatsen publicerades?
– Jag var lite rädd att de tyckte att jag gått lite för hårt fram men jag har varit i kontakt med en av projektledarna och hen tyckte min uppsats var intressant och ville gärna ses för att diskutera mina slutsatser.
Har du någon egen favoritstad, rent ljudmässigt?
– För ett par veckor sedan var jag i New York med min son och man slås av det ljudlandskap som är ständigt närvarande. Olika typer av sirener, biltutor och allmänt noise! New York har verkligen en grundton! På grund av jetlag var vi uppe väldigt tidigt första morgonen och då hade inte staden vaknat. Det var första gången jag hörde fåglar kvittra i centrala New York. Också en häftig upplevelse.
Något eget du vill tillägga?
– I övrigt skulle jag vilja ge en passning/känga till de som satte ihop Spotify-spellistan Songs From Sweden kopplat till Sveriges EU-ordförandeskap 2023. Är detta verkligen en spellista som representerar Sveriges själ och på djupet hittat vår grundton?
För den som vill gotta ner sig ännu mer i ämnet ljudidentitet och ta del av Martins knivskarpa analyser, finns hela uppsatsen att läsa här.
LÄS OCKSÅ: EFTER FÖRVIRRINGEN - DET HÄR HADE KENT PÅ GÅNG
