x

INTERVJU: Sabina Ddumba ger ett långfinger åt den röda tråden

INTERVJU: Sabina Ddumba ger ett långfinger åt den röda tråden

Sabina Ddumba har hittat formeln. På sitt samvete har hon hits som Scarred for Life, Effortless och Not Too Young, men nu väntar en fullängdare med samma vida känsloregister som tidigare. På ett tåg från Way Out West pratar hon om dippar, ett inre lugn som grundar sig i en rörig uppväxt och fördelen med mellanlåtar.

En sliten Sabina Ddumba sitter på tåget hem från Way Out West. Hon har inte spelat där själv, men lyssnat på artister som Mura Masa, Sia, Seinabo Sey och Zara Larsson. På armen har hon en ny tatuering – Lauryn Hills ansikte från omslaget till The Miseducation-plattan, en av Ddumbas favoritalbum någonsin. I höst är det dags för hennes egen debutskiva. En platta som hon menar innehåller samma vida känsloregister som hennes tidigare låtar representerade. Som ett långfinger åt den röda tråden, med låtar som står på egna ben. När GAFFA undrar hur det känns att efter flera framgångsrika singlar äntligen släppa en fullängdare blir svaret kort.

Det här är helt fel dag att fråga.

Förstår. Om du skulle få samma fråga imorgon, hur skulle du svara då?

– Jag tycker det är dumt att plocka ut saker i förväg. Jag reagerar på saker när de händer, och kanske till och med i efterhand.

Sabina Ddumba föddes på Södersjukhuset i Stockholm i februari 1994, växte upp med sin pappa och sju syskon i Fisksätra i Stockholm, en stad hon fortfarande bor kvar i. Som soloartist har hon samarbetat med artister som Mohammed Ali, Looptroop Rockers, Adam Kanyama och Lorentz & Sakarias. Ddumbas musik är en självstrålande soulpop med mycket gospel i sig. I centrum står hennes raspiga och starka röst. På sitt samvete har hon hits som Scarred for Life, Effortless och Not Too Young.

Johan Salomonsson, Tom Goren, Henric Hammarbäck, Carmen Reece och Gamal "LunchMoney" Lewis. Listan över de låtskrivare och producenter som Sabina Ddumba tidigare jobbat med är lång. Den här gången har hon jobbat mycket tillsammans med Wolf Cousins, ett låtskrivarkollektiv på nio unga människor och skapat av Max Martin. Ddumba tror att skivan har flera lika starka singlar som hennes tidigare, men att hon också gjort en del mellanlåtar.

– Det är skönt att vila örat i sådana låtar ibland.

Hon talar också om att albumet inte kommer att innehålla några artistsamarbeten. Det är inget aktivt val, utan det har bara blivit så.



Det är få artister i Sverige som väckt så mycket uppmärksamhet med så få utgivna låtar. Det var sannerligen en rivstart för Ddumba – stora artistsamarbeten, mycket uppmärksamhet, skivkontrakt i USA och diverse priser. 2016 blev hon tilldelad Årets nykomling både på P3 Guld-galan och Grammis-galan. Det är inget ovanligt fenomen att en snabbaccelererande framgång kan orsaka inre turbulens. Men Sabina Ddumba verkar med sitt märkbara lugn ha klarat sig rätt bra.

– Jag har absolut haft mina dippar, det har ju alla. Det är så många som drar i mig. Jag måste tänka på om jag verkligen vill göra en sak eller bara vara snäll. Det är viktigt att komma ihåg att vara snäll mot sig själv och inte bara andra.

Hon berättar att det alltid har funnits och finns goda vänner runt omkring henne. Hon poängterar vikten av att omringa sig med bra vänner som vill ens bästa.

– Jag tror att man märker vilka det är som uppskattar dig för den du är, och inte bara tänker på det man gör. Det är ju en väldigt stor skillnad som det tar jättelång tid att lära sig. Det är ett projekt i sig vid sidan av musiken. 

Det där sjävklara lugnet menar hon inte är någonting som hon fått av någon annan, till exempel en förälder, hon beskriver det istället som en självklar egenskap.

– Delvis handlar det nog om att det var rörigt när jag växte upp, med mycket saker som hände hela tiden. Jag var tvungen att samla mig väldigt ofta. Man har helt enkelt tränats mycket. 

Hade Ddumba inte jobbat med musik hade hon varit dansare eller fotbollsspelare. Som liten gick hon aldrig runt och sa högt att hon ville bli artist. Visserligen älskade hon att sjunga, men tänkte aldrig att det var någonting hon definitivt måste sysselsätta sig med på heltid.

– Det känns rätt konstigt att jag har fått så mycket uppmärksamhet. Jag hänger aldrig riktigt med på något. Det tar ett tag för mig att smälta grejer. När jag till exempel får ett pris tar det ett tag innan jag inser att jag fått det.



Varje vecka sedan 14 års ålder har Ddumba sjungit i Tensta Gospel Choir, men inför vårterminen 2016 bestämde hon sig för att inte lägga mer tid på kören. Det blev helt enkelt för mycket att hinna med.

– Det är sjukt hur snabbt man vänjer av sig med saker. Jag har varit en del av kören så länge jag har kunnat, men jag slutade för att jag insåg att jag inte kommer att ha tid att vara med på några körgig.  De krockar med annat och jag skulle bara känna mig som en opålitlig körmedlem.

Hon älskar fortfarande gospel, och skulle hon få för sig att göra en renodlad gospelplatta skulle hon absolut göra det. Men det här året har inte Sabina Ddumba några andra mål än att släppa sin debutskiva. Hon berättar att det är så mycket som kan gå fel, så mycket som ska klaffa, och hoppas på att processen ska gå smidigt.

Vad är ditt tips till unga som vill lyckas med sin musik?

– Det är viktigt att försöka hitta sig själv och vara den man är till 100 procent. Om man strävar efter det så kommer man absolut att vara unik. Det är ingen idé att gå ut och försöka göra något som någon annan artist gör. Man måste respektera och älska sig själv.

Sabina Ddumba har hittat formeln. Det återstår att se om kontraktet med Warner Bros i USA får henne att fokusera karriären på andra sidan Atlanten efter albumsläppet, något hon är väldigt sugen på.

– Jag kommer att satsa mycket på USA, det får hända när det händer.

Lyssna på albumet Homeward Bound här:

 


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA