SPECIAL: Psykisk ohälsa bland artister – “Man har inte pratat om varför de dricker och slår sönder saker”

SPECIAL: Psykisk ohälsa bland artister – “Man har inte pratat om varför de dricker och slår sönder saker”

Med anledning av världsdagen för psykisk hälsa publicerar vi här vår stora psykisk ohälsa-special som även kan hittas i GAFFAs sommarnummer. I del ett pratar vi med två artister och i del två med en psykolog.

Två av tre musiker i England lider av psykisk ohälsa i tysthet, och det återspeglas i Sveriges musiklandskap. Det har även den Göteborgsbaserade psykologen Liv Raissi märkt av.

– Det som syns utåt är inte alltid det som pågår inuti. Musiker är ofta vana vid att marknadsföra sig själva och att man mår dåligt är kanske inte någonting som man försöker sälja. Jag kan tänka mig att de har en stor press på sig att visa upp någonting som är artistiskt. Men skenet kan bedra, säger hon.

– Det är en stor press, speciellt när man turnerar, då måste man hela tiden prestera och producera.

Hon menar också att det kan leda till att musikerna fastnar i ett ekorrhjul där ett av deras viktigaste instrument drabbas. Rösten.

– Det är väldigt skört med ens röst och kropp eftersom det är musikernas instrument. Då blir det ju en press på att kroppen ska fungera. Om du är stressad drar musklerna i halsen ihop sig och det påverkar stämbanden. Om man ständigt har påslag kanske inte avslappningsövningar hjälper längre.

Musikernas psykiska ohälsa tenderar också att hamna i skymundan för sådant som kan skapa mer skandalösa rubriker.

Det pratas ibland om vissa artisters alkoholmissbruk och att de festar och slår sönder hotellrum, men tidigare har man inte pratat så mycket om varför de dricker eller slår sönder någonting.

– Förhoppningsvis kanske det blir en förändring nu i samband med Avicii. Vad var det som drev honom att dricka så mycket? Det var han ju väldigt öppen med, fortsätter Liv Raissi.

Enligt en brittisk studie (läs mer i längre ner) kan det hektiska tempot med långa arbetsdagar och resor från stad till stad vara en anledning till varför musiker drabbas av psykisk ohälsa i större utsträckning än andra yrkesgrupper. Men Liv Raissi tror också att det kan bottna i någonting annat.

– Det finns musiker och konstnärssjälar som har höga krav på sig själva och en förväntan av att andra också har det. Det kan såklart göra en stressad. Det kan leda till att själva presterandet blir viktigare än lusten att skapa musik eller att stå på scen.

– Det finns risker om producerandet eller jobbet att uppträda blir viktigare än att synas för sig själv. Om lusten blir mindre och att få respons från andra och säga ja till gig blir för stor då är det ganska rimligt att man inte hinner ta hand om sig själv. Det kan göra en mer och mer stressad och man finner mindre lust att göra musik och för livet. Det är en sorg i sig att det man älskade att göra plötsligt inte är kul längre, fortsätter hon.

Inom musikbranschen finns det också ett tävlingsmoment där man kämpar för att nå ut till sin publik. För musiker kan yrkesrollen också sammanflätas med personen som de är privat vilket gör dem extra blottade för kritik.

– När det är så personligt, inte bara nu går jag till jobbet och sedan hem igen, blir det extra känsligt om man känner konkurrens, jämför sig med andra eller blir ratad och kritiserad. Det är ganska svårt att inte ta det personligt eftersom det är musikernas personliga verk. Det kan vara svårt för artister att skilja på verk och ens värde som person.

Det är inte ovanligt att den som lider av psykisk ohälsa inte är medveten om det. Liv Raissi säger att, innan man har insett omfånget av sitt mörka moln, är det vanligt att leva i förnekelse och att man sätter andra före sig själv.  

– Man har under en längre tid glömt bort sig själv och förnekat sina gränser. Det ingår i problemet att det är svårt att upptäcka signaler tidigt.

Men det finns varningsklockor. Sömnproblem, koncentrationssvårigheter och dåligt minne är någonting som vi drabbas av när vi lider av psykisk ohälsa. Magproblem och överdriven trötthet förekommer också. Vi kan också tappa lusten att göra saker som vi tidigare älskade. Flera musiker beskriver också hur turnerandet och att stå på scenen framför en publik kan bli ett beroende.

– Alla människor har grundläggande behov av att bli sedda och har man inte blivit det tillräckligt när man växte upp eller fortfarande har den bristen då kan det hända att man blir beroende av att publiken ser en och att få god kritik. Det kan också vara en grej varför man vill fortsätta att gå upp på scenen. Att “kanske nästa gång får jag bara god kritik.”

– Att vara beroende av att stå på scen behöver inte vara negativt. Det är jättekul att stå på scen och göra någonting som andra tycker är bra om man gör det för att man mår bra av det. Men om beroendet drivs av en tomhet eller att man behöver den kicken igen för att söka bekräftelse då blir det väldigt skört.

För att reda ut sina tankar kan det hjälpa att ventilera sina känslor. Men där kan machokulturen sätta käppar i hjulen. Det vittnar även Liv Raissi om.

– Jag kan uppleva att män ibland kan känna att “det här är för sårbart” och då känna sig svaga om man pratar om känslor. Jag tror att man kan skoja om det och prata lite på ytan, men inte att det är på riktigt för då blir det för jobbigt. Och det har ju att göra med vad killar har lärt sig rent kulturellt.

Det kan också vara viktigt att separera artistrollen och personen som man är bakom stängda dörrar.

– De musikerna som klarar av turnerandet och musiker-livet bättre än andra är de som utgår mycket från sig själva och lyckas behålla skapandet som någonting roligt. Att tänka att “alla kan inte gilla det jag gör men det har inget att göra med mitt värde”, säger Liv Raissi.

FAKTA OM PSYKISK OHÄLSA INOM MUSIKBRANSCHEN

Kan musik göra dig sjuk? Det var frågan som brittiska forskare från universitetet i Westminster ställde i sin studie om musik och psykisk ohälsa från 2016. Den gjordes i samarbete med organisationen Help Musicians UK.

Över 2 000 musiker i Storbritannien deltog och 70 procent uppgav att de någon gång hade upplevt panikattacker, stark ångest och depression. Det innebär att psykisk ohälsa är tre gånger så vanligt bland musiker än i samhället som helhet. Det är också en bild som återspeglar sig i Sverige.

NÄR PSYKISK OHÄLSA LEDER TILL DÖDEN

På senare år har vi förlorat några av världens största artister, med den gemensamma nämnaren att de alla är män.

Chris Cornell, Soundgarden, 18 maj 2017

Under stora delar av sitt liv kämpade Chris Cornell med depression. Den 18 maj 2017 orkade han inte leva längre. Bara timmar innan han tog sitt liv stod han på scenen och sjöng Led Zeppelins In My Time Of Dying som börjar med textraden “när det är min tid att dö, så vill jag inte att någon sörjer”.

Chester Bennington, Linkin Park, 20 juli 2017

Två månader efter Chris Cornells död tog hans nära vän Chester Bennington också sitt liv. Chester Bennington beskrev sin depression som en kamp för att resa sig upp från sängen varje morgon. Men under sin sista intervju antydde världsstjärnan att han hade kommit ut ur sitt mörkaste hål och att det senaste Linkin Park-albumet hade hjälpt honom att hantera sina demoner. Sedan tonåren hade han även problem med droger och alkohol.

Gustav Åhr, Lil Peep, 15 november 2017

Den 21-åriga rapparen från Pennsylvania hyllades för sina självutlämnande texter som handlade om droger och depression. Även på sociala medier öppnade Gustav Åhr upp sig om sina tankar. Bara timmar innan att han tog sitt eget liv delade han en bild med texten “när jag dör, kommer ni älska mig”. Han ska ha varit trött på att han aldrig kände sig riktigt lycklig och han berättade för sina fans att han “alltid har lycka i tio sekunder, sedan försvinner det”.

Tim Bergling, Avicii, 20 april 2018

Den 20 april lamslogs hela Sverige av nyheten om den svenska stjärnan Tim Berglings död. Han var då 28 år gammal. Tim Bergling började turnera i tidig tjugoårsålder och på bara åtta år hade han gjort 800 spelningar i världens alla hörn. Men med turnélivet kom stress, ångest och panikattacker. Han fick även magproblem och blev inlagd på sjukhus mellan spelningar. Trots det kämpade Tim Bergling genom smärtorna för att möta sina fans från scenkanten.

DEL ETT: Psykisk ohälsa bland musiker – “Som ett gladiatorspel i känslor”


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA