x

Volbeat: "Familjen kommer först"

Volbeat: "Familjen kommer först"

Med vad som beskrivits som ett möte mellan Metallica, Johnny Cash och Elvis Presley har Michael Poulsen och hans Volbeat erövrat metalvärlden. GAFFAs Jesper Robild pratar med frontmannen om den nya skivan som på sina håll är osedvanligt ondskefull.

Tro det eller ej men sångaren och gitarristen i det relativt lättsmälta bandet har sina rötter i brutal death metal – närmare bestämt gruppen Dominus, aktiva mellan 1991 och 2000. På den tiden var Death och Chuck Schuldiner den stora inspirationen. När Volbeat släpper sitt åttonde album Servant Of The Mind skiner Poulsens 90-tal igenom, samtidigt som det finns ett stadigt grepp kring signatursoundet.

– Jag är helt och hållet medveten om att Volbeat alltid har mycket av sitt karaktäristiska sound. Och det är något positivt, vissa band behöver skriva många album innan de hittar sin grej. Volbeat har mer eller mindre haft det sedan första skivan och jag är väldigt stolt över det. Samtidigt försöker vi alltid testa lite saker för första gången men det måste kännas naturligt för en Volbeat-låt. Det handlar om att på samma gång vara inspirerad och inte fastna i samma grej. Den här skivan är definitivt en återblick till de tidiga grejerna, tyngre grejer. Men vi har också de här stora refrängerna som vi blivit bättre och bättre på att skriva. Det gamla var mer fokuserat på gitarrerna.

Nya plattan bjuder på några osedvanligt ondskefulla partier.

– Du har fattat grejen, där finns absolut en del influenser från den metal vi växte upp med och band vi spelat med innan Volbeat. Det är lite smutsigare och mörkare den här gången. Jag visste att det skulle hända men det kunde bara hända när det kändes rätt. Den här gången kunde jag sitta hemma i en bubbla och jobba med materialet. Det brukar ta oss ett år att skriva ett album och några månader att spela in det. Nu tog det tre månader att skriva och några veckor att spela in. Det var som att resa tillbaka i tiden, när man inte hade pressen från en massa konserter som väntade på en. Vi närmade oss det lite som att det hade varit den första Volbeat-skivan och frågade oss hur vi ville att den skulle låta. Svaret: tung.

“Tung” är verkligen ingen överdrift. Stundtals grindcore-doftande Becoming är bara ett av många exempel på låtar där Volbeat tuffar till sig till oigenkännlighet med vissa partier.

– Vare sig du spelar öppningsriffet för ett fan eller någon som hatar oss så kommer de aldrig kunna gissa att det är Volbeat. Vi körde med dubbelpedal och alla förstärkare på max, precis som alla de där svenska banden använde på 90-talet. Där är också en del inspiration från Bolt Thrower.

Saknar du att spela death metal tillräckligt mycket för att sätta ihop ett sidoprojekt någon dag?

– Jag vet inte om jag saknar att spela det. På den nya Volbeat-skivan finns det lite death metal-riff, det är kul och känns som ett bekvämt sätt att göra det på. Men någon gång kommer jag göra en death metal-skiva igen, det känner jag på mig. Jag lyssnar fortfarande på det och har så många vänner från scenen som jag pratat med om att skriva ett album. Det kommer inte släppas som en Volbeat-platta och vilken lineup det blir får vi se. Jag har en känsla av att det kommer hända en dag.

FRÅN ARBETARKLASSEN

Redan tidigt under sin uppväxt i Ringsted, Själland blev den blivande rockstjärnan introducerad för rockabilly, country och blues av sina arbetarklassföräldrar. De tidigare åren präglades av hårt kämpande likaväl som kärlek och värme – och familjen Poulsen hade ett ganska udda inslag.

– Jag har en tvillingsyster och två storasystrar som också är tvillingar. Det är lite svårt för mig att veta om det påverkar ens personlighet eftersom jag aldrig testat något annat. Men det finns en väldigt stark koppling mellan mig och min syster. Det händer att jag får en känsla av att någonting är fel och ringer henne, och så berättar hon att det faktiskt var något fel. Det är väldigt svårt att förklara den här kopplingen.

Vad betyder din familj för dig?

– Utan dem har man ingenting. Jag vet förstås att det finns människor som har funnit sin väg i livet utan familj. Men generellt. För mig – och jag vet att jag kan tala för många – så kommer familjen först. Jag kommer från en väldigt stor familj, alla har barn, jag har två barn. Jag har alltid varit nummer ett på något sätt, det har alltid handlat om mig och hur upptagen jag är med Volbeat och att turnera. Det känns skönt att komma på andra plats nu eftersom mina barn är i centrum. När vi bokar in konserter numera så fokuserar vi helt på barnen. Vi har tackat nej till erbjudanden för att vi inte kunde ta med dem. Barn behöver struktur, de behöver båda sina föräldrar. Nu får de följa med på turnéerna och se hur det är – basisten Kasper har också två barn med sig så turnébussarna är barnvänliga! När vi spelar i Europa flyger jag alltid hem på mina lediga dagar även om jag bara hinner vara hemma i tio timmar. När vi turnerar i USA får familjen följa med den första veckan eller så. Vi har precis varit där i tre veckor och det kändes som att det inte fanns något vi kunde göra fel. Jag hade kunnat spela trumpet och folk hade blivit galna. Jag tror verkligen världen är redo för lite heavy metal igen.

MÖRK PERSONLIGHET – SKRUVADE BÖCKER

Något som har varit ett av Volbeats signum sedan starten 2001 är historieberättandet – allt från egna fiktiva sagor till texter inspirerade av voodoo och Jack The Rippers offer. Men Poulsen ser också till att hämta inspiration från sitt eget liv.

– Det är absolut en kombination av berättelser och ämnen från mitt liv. Ibland vill man inte slänga allting på bordet när det gäller personliga saker, men det finns mycket mellan raderna som är väldigt personligt. Andra gånger vill jag bara berätta en historia. Jag läser jättemycket och blir väldigt inspirerad av det. Det är en fantastisk kombination, när jag skriver texter kan jag blanda min mörka personlighet med skruvade böcker jag har läst. Samtidigt har vi en låt som Wait A Minute My Girl som är tillägnad min fästmö. Det känns skönt att blanda mörker och ljus, de går hand i hand. Sista låten på nya skivan, Lasse’s Birgitta, handlar om den första häxbränningen i Sverige. Vi är ju skandinaver vilket fick mig intresserad av ämnet, och så hade vi en ganska tung låt med inspiration av Black Sabbath från Dio- och Tony Martin-erorna. Jag behövde ett ämne som skulle vara till låtens fördel. Det passade hur bra som helst. Dessutom finns där en del inspiration från Candlemass, som ju är ett svenskt band.

METAL PÅ DANSKA

Volbeat är inte rädda för att bjuda på lite danska i sina texter. Den här gången gästar powerpop-bandet Alphabeats sångerska Stine Bramsen och sjunger på det gemensamma modersmålet i refrängen på Dagen Før.

– Om det behövs ännu mer metal på danska? Haha, jag vet inte, kanske! Jag tror inte det är upp till Volbeat att göra det, men vem vet? Jag har ofta sagt att jag inte ska göra saker som jag sedan gjort ändå. Det känns härligt att slänga in några rader på danska ibland. Det är alltid underbart att komma tillbaka från en turné, spela på någon arena i Danmark och höra publiken sjunga med på sitt modersmål. Men jag lyssnar inte på så mycket musik på danska så det är lite svårt att bli inspirerad.

Hemligheten bakom Volbeats enorma framgångar är svår att sätta fingret på. Poulsen gillar inte att tänka på det för mycket men har ändå en och annan hypotes om vad som lett fram till allt från turnéer med Metallica till headline-spelningar på Roskildefestivalen och Sweden Rock Festival.

– Ärligt talat vet jag inte. Det finns inget recept för framgång, i så fall hade alla följt det. Jag är bara väldigt glad att kunna säga att vi är ett unikt band med ett eget sound. Ibland måste man också vara på rätt plats vid rätt tidpunkt för att uppfinna en stil som funkar för många människor. Jag tror att det är precis det vi har. Vad det än är kombinerat med – talang eller att kunna skriva låtar som folk relaterar till – så har vi lyckats nå ut till olika generationer genom att blanda många olika stilar. De äldre kan vrida tillbaka klockan och återuppleva minnen från när de var unga. Jag tror att det är närvarande i Volbeats musik i hög grad eftersom vi inspireras mycket av både gamla och nya band – och väldigt olika band.

Michael stannar för en kort stund upp i sin analys.

– Jag vill inte tänka för mycket på det här. Då kommer min hjärna explodera.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA