"Om någon hade sett oss då ..."

Imorgon, 12 februari, står Bombay Bicycle Club på Debaser Medis scen och vad kommer vi få ut av det? Vi ställde Suren de Seram "mot väggen" och fick svar på tal:

Vad kan den publiken förvänta sig?

– Ett band som är laddat på att vara där! Vi spelade på Hultsfred förra året, vårt enda gig hittills i Sverige så vi är glada över att få komma tillbaka. Förhoppningsvis kommer vår glädje synas, så publiken får något att reagera och svara på. Vi har någonting för alla. Vår setlist består av ett urval av låtar från alla våra skivor, så en varierad show, för att alla ska bli nöjda.

Hur förändras er musik när den framförs live?

– Vi gjorde ganska nyligen en Irlandsturné och det var första gången som vi spelade låtarna från den nya skivan live. Då gäller det att lista ut hur allt som görs på skiva ska göras live. Att försöka återskapa det som finns på skivan. På den nya skivan finns en hel del elektroniska inslag och mystiska ljud som vi inte kan skapa med gitarrer, bas och trummor, så det är spännande. Vi är inte riktigt där ännu men snart.

Har ni några ritualer innan ni går upp på scenen? 

– Sångövningar. Vi måste göra det nu, i och med de nya låtarna där alla sjunger, vilket är nytt. Därför har vi en CD med uppvärmningsövningar för rösten. Det är väldigt fåniga övningar men Jack (Steadman, gitarr och sång, reds. anm.) plockar fram en gitarr och så står vi där och kör skalor. Om någon hade sett oss då hade de nog tyckt att det varit mycket underhållande! Jag gör också några stretchövningar innan vi går på, till de andras stora förtjusning.

Vad är det underligaste/onödigaste du fått med dig hem från en turné? 

– Oj, jag höll på att säga något riktigt olämpligt. Nu vet jag! Nej, det kan jag förresten inte heller säga.