Albumrecension

Leona Lewis: Glassheart

Glassheart - Leona Lewis

Leona Lewis

Glassheart

En artist som fortfarande söker sin identitet.

Leona Lewis vann The X Factor när tävlingen hade hunnit bli precis så stor att den höll på att implodera av egen kraft. 2006 hade Do It Yourself-erans tid ganska precis hade gett Lily Allen ett skivkontrakt, och det var en tid då musikindustrin började växa sig helt gränslös. Unga människor med artistdrömmar fick upp ögonen för vad som faktiskt gick att göra när man smälte samman teknik och ambition, och plattformarna för hobbyartister och skrivbordsgitarrister att både skapa och nå ut till skivbolag fanns inte bara på en armslängds avstånd − tekniken gav illusionen att allt var ett klick bort. Pengar, kontrakt och berömmelse fanns där, bara man kämpade lite. Och Leona Lewis var en av dem som kastade sig in i den lek som tagit henne hit. Men med det sagt: det är lätt att gå vilse när man ingen karta har. Och det svårt att hitta tillbaka när man väl tagit steget ut. 

Leona Lewis har hunnit bli 27 år gammal, och det här är hennes tredje album. Ett tredje album som förlängts och skjutits upp sedan 2010, efter att hon gång på gång låtit meddela att hon hittat än mer inspiration − och därmed också försökt få med så mycket material som möjligt den här gången. Det märks. Och det märks för att skivan saknar kontakt med själen. För att den saknar röst och ton. Och för att den hämtar, lånar och plockar utan att limma ihop delarna.

VILL DU LÄSA MER?

Bli medlem och få full tillgång till allt innehåll på Gaffa.se

Få den första månaden för 1 kr. - Därefter endast 39 kr. / månad.

  • Full tillgång till allt innehåll på gaffa.se
  • Möjlighet att avaktivera annonser på gaffa.se
  • Rabatt på biljetter till utvalda konserter och festivaler
  • Tillgång till GAFFAs tidskriftsarkiv med över 150 tidningar

Skapa din profil


    Redan GAFFA+ medlem