Voluminöst och vackert men ibland också lite gnälligt.
Low är nog det enda band som kan låta frälst och deprimerat på en och samma gång. Det är också deras styrka, eftersom det är fascinerade hur man kan stirra in i evigheten och se så mycket tomhet. Ibland lyckas Alan Sparhawk och Mimi Parker förvandla denna känsla till majestätiska elegier som Words,
VILL DU LÄSA MER?
Bli medlem och få full tillgång till allt exklusiva innehåll på Gaffa.se
Få den första månaden för 1 kr. - Därefter endast 43 kr. / månad.
- Tillgång till exklusiva intervjuer med toppmusiker
- Tillgång till recensioner av de viktigaste konserterna
- Tillgång till över 10 000 musikrecensioner
- Rabatt på biljetter till konserter och festivaler
- Ren musikupplevelse – välj bort störande annonser
Redan GAFFA+ medlem
