x

"Jag var en slav och nu är jag fullständigt fri"

"Jag var en slav och nu är jag fullständigt fri"

Oavsett vad man tycker om religion i allmänhet och kristendom i synnerhet, så är det omöjligt att undgå Sebastian Staksets förändring. När jag får tag i honom på telefon är han på resande fot.

– Jag ska åka och träffa massa vänner. Vi ska be tillsammans och göra musik.

Förra året slutade han kalla sig Sebbe Staxx och hoppade av Kartellen. Nu är han aktuell med nysläppta solodebuten Ett Budskap Om Kärlek.

– Albumet är vad det låter som, ett budskap om kärlek. Efter alla år av mörker och slaveri. Jag hade kärlek inom mig, jag hade så stark kärlek som måste ut. Men jag visste inte hur det skulle ta sig uttryck. Jag har ju aldrig gjort något sådant här, men ju mer ”ny” jag tillät mig vara desto bättre blev det.

På en del av låtarna mer sjunger du än rappar, hur har det varit att ta det steget?

– Det är så skönt att sjunga. Jag har alltid velat göra det. Men producenter som jag jobbat med har sagt att jag inte kan sjunga. Jag märkte att jag tyckte om att sjunga, det lät bra. Jag kände mig bekväm. Jag är ju oblyg, haha. Tidigare har jag ändå sjungit refränger och så.

Hur jobbades plattan fram?

– Mest i studion. Låtarna Faller och Jag Vill Ge Dig Allt kom till i Kyrkans hus under bön. Resten kom till i studion, vi sågs och det fick bli som det blev.

Har du hunnit ledsna på intervjuer?

– Du är den första jag pratar med! Jag har varit selektiv, haft det ganska lugnt. Det är en massa inbokat, men GAFFA är den första jag pratar med, haha, så var det förra gången också.

Hur känner du för Kartellen nu?

– Jag har vänt om, gått igenom en resa. Vänt om helt och hållet. Jag är tacksam för de människorna som hjälpte mig. Folk har misstolkat det här och tänkt att jag skyller på dem i Kartellen. Så är det absolut inte. De hjälpte mig under mitt tunga missbruk. Jag har tacksamma minnen. Sedan upplevde att jag fick en kallelse. I den kallelsen var jag tvungen att lämna allt det gamla och gå in i något nytt. Inte en solokarriär, inte en karriär, utan att evangelisera om Jesus Kristus. Gå min egen väg. Man får inte en kollektiv kallelse, utan en individuell kallelse. Det största problemet i kartellen var mig själv och nu har jag hittat rätt. 

Ångrar du något av det som hände med Kartellen?

– Det är klart. Allt dåligt jag gjort och sagt. Jag ångrar allt, är djupt ångerfull.

Hur hade det gått för dig om du inte blivit frälst?

– Jag hade dött! Det hade slutat illa.

Vad är planen framöver?

– Just nu åker jag runt i Sverige, med min pastor. Vi sjunger och predikar, blandar det där.

Har du slutat jaga nu?

– Ja, jag jagar ingenting. Alla behov jag hade är borta. Jag känner mig hel. Alla som träffar mig ser att det stämmer. Jag träffade en gangster på tunnelbanan, han sa: ”Abou bror, du har en helt annan shine”, haha. Jag har ett helt nytt liv med Jesus. Jag var beroende av kokain och alkohol, hade ångest, panikångest och självmordstankar. Jag var en slav och nu är jag fullständigt fri, tack vare Jesu blod och Den Helige Ande. Och det är inte bara jag, utan hela min familj och alla människor som jag ber med.

När samtalet närmar sig slutet tackar jag för intervjun och förvånar mig själv genom att utbrista ”vad kul att allt verkar gå så bra för dig”. Jag är inte alls beredd på det. Det är svårt att inte påverkas av Sebastians livsglädje, efter alla år av ånger och kamp som spelats upp inför offentlig åsyn. Det verkar som att han noterar den tankeprocess som pågår i mig, han säger mitt namn flera gånger och tackar, om och om igen.

FÖLJ GAFFA PÅ FACEBOOK FÖR SENASTE MUSIKNYTT


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA